I vått och torrt (del 5)

Bra att det inte gör ont, då slipper jag oroa mig

Haha, det håller jag med om

Vi försöker, men det har inte gått så lång tid. Gjorde ett grav.test förra veckan hos BM. Jag var då inte gravid för tre veckor sen, men de kunde inte kolla tidigare än tre veckor och eftersom jag inte har haft någon mens så vet jag inte när jag har ägglossning. Så jag kanske är gravid i detta nu :-P
Nejdå, jag tror inte det, men man kan ju drömma lite

Drömmer gör vi hela tiden i den här tråden1 både själva och om och med varandra...hihi!

Själv hade jag inte alls sån där ropande längtan när vi fick första. Det var mer det blir när det blir. Det tog ett helt år innan det blev!
Nu däremot, börjar det vara en viss insikt om att ett andra barn kanske inte alls blir, så här åtta år senare

Jag hade en enorm längtan för ungefär ett år sen, men jag blev tvungen att tränga bort det då min sambo inte kände sig redo för barn just då. Men nu är det tvärtom, helst av allt skulle ha vilja ha barn igår Men på ett sätt så känns det som en press något vis, svårt att förklara.. Hade helst av allt vela att det kom "spontant" men det är ju lite svårt då man äter piller
Jag är ju bara 23 så jag har hela 20någonting tiden på mig om jag vill Men då min karl är 29 så tror jag att hans klocka börjar ticka fortare och fortare för var dag.

Typiskt killar också, nä, inte nu-men NU! och så fattar de inte att det kan ta tiiiid.

Nej då ska du ju inte behöva oroa dig eller känna någon tidsstress iallafall. Många börjar ju inte ens försöka förrän vid dryga 30 och då har redan fertiliteten sjunkit rätt mycket ssedan 25. (jag är 38 så här är det lite bråttom...)

Nu måste jag skynda mig att tillägga att jag mycket väl fattar att man kan längta minst lika mycket även om man är ung! Så du inte tror att jag inte tar din längtan på allvar!

Ja, karlar är lite knas, men underbara

Ja, alla som vill ha barn känner den där längtan sen beror det ju på vilken tidpunkt i livet den kommer. Min första längtan kom då jag bara var 16 faktiskt, men smart som man var så tog man längtan bara för en längtan och skred inte till verket med det

Ja det där minns jag!et var flera tjejer i min klass som ville ha barn redan i åttan nian (som tur var väntade de några år, men inte många...) Jag var vid samma ålder övertygad om att jag inte borde ha barn, för att jag ju kände mig själv väl nog för att inse att jag skulle komma att skälla på dem eller förstöra dem på något annat sätt, så jag hae helt bestämt mig för att det bästa för mänskligheten var att jag avstod barn.

Inte dåliga krav man hade på sig själv...

Jag ändrade mig och insåg att man inte behöver vara fullkomlig, utan bara göra så gott man kan.

Ingen är fullkomlig, även fast karln många gånger står framför spegeln och försöker intalar sig själv det

Tyvärr har min huvudvärk blivit allt för extrem så nu stänger jag igen den här underbara tekniska uppfinningen för idag. Tack för pratstunden Natti Natt!