Om barn på bröllop

Jävligt ego skulle jag tro ;)
Hela bröllopskarusellen är ju så ego det kan bli.

Jag vet vad en inbjudan är och om gäster skulle känna sig tvingade att tacka ja kan man väl lika gärna vara utan dem.
Men att tacka nej som principsak eller markering för att ens barn inte är bjudna känns bara så märkligt. Har man ingen möjlighet till barnvakt är det såklart en annan sak. Men om det bara är för att man inte är nöjd med arrangemanget känns det lite barnsligt, pun intended.

Jag undrar om folk blir lika sura om tillställningen i fråga hade varit en begravning, även där brukar barn vara oönskade, skulle ni ifrågasätta det beslutet oxå?

Nä, markerings saken håller jag med dig om. Då blir det fånigt. Å andra sidan så är det ju den som sitter hemma och och missar festen som får bita i den sura sockan då så att säga.

Men jag kan bli rätt irriterad över att många verkar glömma att de flesta faktiskt vill komma på bröllop. De flesta vill ju självklart också in i det längsta följa brudparets önskan. Men av olika anledningar kanske det inte går. Det kan vara avstånd som krånglar, barnen kan vara sjuka eller vara svåra att lämna av andra anledningar. Ibland kan ma nfå tacka nej till sånt man vill delta i och det är tråkigt i sig.

Att då höra brudpar som surar, misstänkliggör och ifrågasätter gästernas intentioner känns bara.. ja ego.

Fattar inte jag heller, men jag fattar å andra sidan inte heller varför hela familjen måste till affären och veckohandla. Stackars barn och stackars föräldrar. Kan inte den ena vara hemma med barnen och den andra handla i lugn och ro? OT ursäkta!

Precis!

Men ni som anser att man ska dela på sig. Har ni aldrig varit bjudna på ett bröllop på annan ort? Alla bröllop är inte fester man åker till på ett par timmar och sen far hem igen.

Vi ska på ett bröllop i vår som kräver en lång resa och två nätters boende. Jag hade inte varit särskild sugen på att stanna ensam hemma med vår dotter i två dygn om vi inte hade kunnat ordna med barnvakt. Av anledningar som jag tror att jag tar ställning till bättre än någon av er.

Självklart är markeringar fåniga men varför utgå ifrån att folk fattar beslut för att göra markeringar mot er. I en barnfamilj får man fatta besluten utifrån hela andra parametrar. Det resonemanget om något är otroligt egocentriskt. Världen cirkulerar liksom inte kring brudparet.

Nej, men det står en fritt att tacka nej till ett bröllop om man inte vill eller kan komma.

Jag tycker dock inte man som gäst ska sura för att man inte "får" komma... Min fd kompis surar fortfarande för att de inte "fick" komma.. De ansåg nämligen att de inte "fick" för att inte deras son var bjuden..

Ja min poäng är väl snarare att man från båda håll måste respektera varandras val.

"Vi vill inte ha barn på vår fest" är ett helt legitimt uttalande och det får man som gäst förhålla sig till utan att sura.

"Då kan vi inte komma" Är ett precis lika legitimt svar och det får man som brudpar tugga i sig, utan att sura. Typ.

Ja vi blev inte sura, däremot är min fd vän som sagt fortfarande sur.. Hon och sambon kom inte för att inte hela familjen var bjuden. De blev väl sura för att vi inte gjorde undantag för just dem eller något..

Vi är inte vänner idag..

Nu har jag inte läst allt, långt ifrån...
´
men jag tänker så här: Det är upp till brudparet att välja vilka de vill bjuda in och de ska inte heller behöva försvara sina val... sen är det upp till gästerna att ta ställning till om de vill/kan gå coh utifrån detta svara ja eller nej till inbjudan, utan att behöva försvara sitt val och anledningen till valet!

Om någon väljer att tacka nej för att göra en markering, kan jag personligen tycka det är väldigt barnsligt och då är det lika bra att de stannar hemma, istället för att komma och sprida en dålig stämning.

Sen tror jag många brudpar blir alldels för känsliga och tror att hela världen kretsar kring dem och att folks val enbart har med dem att göra. Den bubblan borde nog alla som hamnat där göra allt för att krypa ut ur.. för den är nog inte direkt hälsosam! Det finns fler saker som händer i gästernas liv och som antagligen påverkar deras humör/ställningstaganden etc och som inte har ett dyft med brudparet att göra...

Fast just den dan gör den väl just det. Alla ska väl få bestämma presic hur dom vill utforma sitt bröllop.
Sen får man respektera om folk inte har möjlighet att komma.

Jag har ännu inte tagit beslut i frågan och det är mycket för och emot.

Å ena sidan älskar jag barn, dom gör och säger så underbara saker ibland att man viker sig av skratt.
Å andra sidan kan en mer "vuxenfest" vara trevligt ibland oxå. Där ingen måste lämna tidigt för att barnen måste sova.

Det finns mycket att tänka på i just denna frågan