Om barn på bröllop

Tycker det låter helt underbart! :D

Sedan såg jag ett par inlägg från folk som inte tycker så bra om barn. Det kan jag faktiskt också "köpa" även om det inte ens slagit mig som en anledning innan. Lite naivt kanske, för självklart vet jag att det finns folk som inte tycker om barn (har ett par kompisar som känner så, själv,) men för mig är det bara så avlägset tankemässigt eftersom jag själv tycker så mycket om barn.

Jag tycker faktiskt inte att det var OT, för flera har påtalat just detta med vuxenfester, fär inte barn bör närvara p.g.a. att det dricks alkohol. Jag håller helt med dig om att barn drar nytta av att lära sig en behärskad alkoholkultur.

Jag har som sagt varit med på de fester mina föräldrar som mina föräldrar gick på under hela min uppväxt. Det var aldrig tråkigt, utan det var mat, dans, sång och skratt inpå småtimmarna. Och visst drack en del folk alkohol under kvällen, men det resulterade väl som mest i att de skrattade lite högre än innan.
Och inte har jag fått någon märklig syn på alkoholkonsumtion för det. Jag dricker själv på ungefär samma sätt; I lagom mängder vid festligare tillfällen.

Vårt bröllop kommer definitivt vara barnfritt. Visst orsakar det en hel del problem säkert för de som inte kan få barnpassning men jag vill verkligen inte ha barn på vår fest. Och jag är heller inte rädd för att säga att jag verkligen inte tycker om barn. Det finns säkerligen barn som är snälla och kan uppföra sig men några sådana barn känner inte jag.

Alla barn jag känner är rent ut sagt vidriga i sitt uppförande så det finns inte en chans att jag skulle vilja umgås med dem, någonsin. Visst håller jag dock med om att det inte egentligen är barnens eget fel, utan föräldrarnas. Men jag vill helt enkelt inte ha några skrikiga, skräniga barn som skall springa omkring och förstöra alla saker och mitt glada humör.

Middagen skulle bli störd av både barn som inte kan sitta still eller håller låda. De skulle antagligen inte tycka om maten och tjura över att de inte får äta McDonaldsmat. Och jag vill definitivt inte ha några barn på dansgolvet, gud förbjude.

Så för vår del har det absolut inget att göra med ekonomin. Jag gillar helt enkelt inte barn!

nja föräldrarnas fel kanske det inte är i alla lägen, hur lätt är det att resonera med en trotsig 3-åring?

På sätt och vis håller jag med TS, på sätt och vis inte.

När det kommer argument som: "Föräldrarna vill ju ändå inte ha med barnen". Eller, "barnen ska inte behöva se folk som dricker alkohol", "de orkar ändå inte vara vakna" osv så kan jag känna att det är väl ändå frågor som är upp till föräldern att ta ställning till. Då bjuder man familjen och så väljer föräldarna om barnet mår bäst hemma eller ska följa med på festen.

Däremot så är argumentet: "Vi vill inte ha barn på vår fest". Eller "vi tycker det blir för dyrt" mm. En helt annan sak. Där har ju brudparet valt vilken typ av tillställning de vill ha. Då bjuder man bara föräldrarna och så tar föräldrarna ställning till om de vill komma utan barn eller stanna hemma.

Alla hur rätt till sin egen åsikt och tycke, man gifter sig bara en gång och vill att ens viktigaste dag (ok i delad plats med när man får barn) ska vara precis som man själv vill att den ska vara.

Vi har bestämt att ha barn med på festen, dels är det för att vi har mycket barn i släkten som tycker om att få vara med, dels tycker vi det är en högtid för familjen. Men mest för oss. Hade vi inte velat haft barn på bröllopet så hade vi inte bjudit.
Helt upp till var och en.

Nej, givetvis inte för en trotsig 3-åring eller liknande. Där kan man säkert som förälder inte göra så väldigt mycket. Jag tänkte lite mer på uppförandet som en hel del barn har. Tänker lite då på kaxighet, respektlöshet, uppstudsighet och det allmänna dåliga uppträdandet.

Men för att slippa allt sådant så undviker jag gärna barn på bröllop. (eller överhuvudtaget egentligen =))

Jag tycker absolut inte att det är en ökad intoleras mot barn i stor i samhället men det finns, och kommer alltid att finnas situationer/tillfällen som är mindre lämpade ha med sina underverk på.

Jag har själv två underbara barn på 1 resp 2 år men att ta med dem överallt är otänkbart för mig, på samma sätt som jag inte kan koppla av helt om de skulle vara med mig inne hos tandläkaren skulle jag inte kunna koppla av och få sitta ned en hel bröllopsmiddag med min barn närvarande. Vilket inte känns så kul.

Bara för att man blir förälder så avsäger man sig inte sin vuxenroll. Det är otroligt viktigt att även kunna vara "bara" vuxen, och inte mamma eller pappa för en stund. Precis som barn måste få vara barn, så måste vuxna få vara vuxna och tex få föra vuxna, oavbrutna konversationer.
Därför tycker jag att det är otroligt märkligt när så många säger att de inte kan tänka sig att vara ifrån sina barn, bara för en kväll och att de blir upprörda över att barn inte blir bjudna på bröllop. Menar ni att det är just för att det är ett bröllop och i era ögon en familjegrej (vilket jag inte får ihop med att man blir sur för att barn inte får vara med på kompisarsbröllop) som barn per auktomatik måste vara med på, eller har ni svårt att lägga bort er mamma/pappa-roll och bara vara vuxna för ett par timmar???