Välkomna till Tivoli Empatia!

Tack för er input angående amingsbh:ar. Jag har inte varit iväg och köpt någon än för jag har haft så jäkla ont i fogarna de senaste två dagarna att jag knappt har kunnat ta mig upp ur sängen/soffan, än mindre gå någonstans . Satans jävla bajsfoglossning säger jag bara .

Idag har BVC varit här på besök och vägt lilla Daisy. Hon har gått upp i vikt men är inte riktigt uppe på sin födelsevikt än, men nästan. Just det, jag har nog glömt att skriva hennes vikt och längd, har för mig att någon frågade om det någonstans. Hon var 51 cm lång, och vägde 3360 g när hon föddes.

Och så har hon fått sitt personnummer idag, och papper för namnanmnälan. Jag tror att vi har bestämt oss för vad hon ska heta, men så blir jag lite osäker i alla fall. Kanske ska vänta lite med att skicka in de där papprena... Tilltalsnamn och ett andranamn är klara, men sen är det det tredje namnet. Just nu funderar vi på om hon ska få mitt namn som namn nummer tre. För jag tycker inte att det andra namnet blir helt bra i direkt anslutning till efternamnet.

Jag ska ta och skriva en förlossningsberättelse också har jag tänkt, men jag vet inte om jag behöver lite mer tid, för att förhålla mig till förlossningen. På det stora hela är jag nöjd med förlossningen och jag kan nog knappast klaga på den men vissa delar känns ändå lite småjobbiga. Och det känns lite utlämnande att skriva om det här, men jag kanske bara är lite överkänslig för tillfället ?

Vassego

Facklig gruppförsäkring? Behöver man inte ha ett jobb då ?

Ingen fara, jag skrev det andra inlägget innan jag såg din fråga ens en gång. Och jag har absolut tänkt att skriva en .

Telis, ja det är nog samma fackförbund, är studentmedlem där. Får kolla lite vad försäkringsbolagen säger.

Nu vill Daisy ha mat, så jag får väl ta henne, matvraket .

Muggles, vad roligt att höra att du njuter av att vara gravid .

Jag läste igenom almanckan ett antal gånger, top 100-listorna, funderade på vad gammelfar- och morföräldrar hette och så tittade jag på de här listorna:

www.scb.se/Pages/TableAndChart____31028.aspx

www.scb.se/Pages/TableAndChart____31036.aspx

Som AM tycker jag också att Axel och Isak passar bra ihop, och Jonathan och Alexander passar också bra ihop.

Tänkte också på Alva, tycker att det skulle passa ihop med Klara. Klara och Alva.

Och AM, såg vad du skrivit om Daisy,

Hej alla nya förresten, tror att jag har missat att hälsa.

Mopedvin, såg att du var barnmorska. Är du en sådan BM som man går till som gravid, eller jobbar du på sjukhus? Om du vill svara förstås .

Hmm, började att amma efter jag skrev mitt första inlägg, satt en stund och så somnade hon vid bröstet, tog bort henne, hon vaknade och ville ha mer mat. Somnade igen, tog bort henne, hon kräkte lite, ville ha mer mat... och så samma visa igen, och igen. Nu har jag lagt henne i vagnen för att se om hon kan sova en stund. Kommer ju inte göra annat än att amma om hon ska göra på det där viset.

Jaha, nu verkar det som att hon vill ha mat igen...

Nu sover hon, var kanske bara lite närhet hon ville ha? Jag försöker hålla henne vaken genom att stryka henne i handflatorna eller under fötterna men när hon sover gör det bara att hon släpper taget och vänder bort huvudet och fortsätter att sova. Det ger väl sig, antar jag. Igår somnade hon efter en kvart vid bröstet och sov hur bra som helst efter det.

Det är det jag är rädd för . Tänk om det kommer att hålla i sig så länge som jag ammar? De två sista dagarna tycker jag att amningen har fungerat ganska bra ändå så jag vill ju inte sluta med amningen egentligen. Men samtidigt är det ju inte värt det om jag kommer att vara så här pass begränsad. Nämnde det för BVC-sköterskan igår, att om inte foglossningen blir bättre så kanske jag skulle sluta att amma, varpå hon svarade att man kunde ju inte veta om det skulle bli bättre ändå av att sluta amma .

Ta det lugnt med Muggles, så att foglossningen inte blir värre. Maken gör i princip allt här hemma, och har gjort det i flera månader nu. Tycker också synd om honom, men det är inte så mycket att göra åt det.

Saknar hunden också, hon har varit hos mina föräldrar i snart 4 veckor. Men samtidigt känns det inte helt rätt att ta hem henne här, för jag kan inte ut och gå med henne, och så är jag rädd att det skulle bli för mycket för maken att ha ensamt ansvar för henne också .

De barnmorskor som jag pratat med när vi var inlagda, och min egna också, har sagt att det är vanligt att det tar 2-3 veckor innan det blir bättre. Så jag hoppas verkligen att jag märker skillnad snart. Känns bara lite uppgivet efter de senaste två dagarna.