Snorkfröken77 skrev 2011-02-22 20:44:41 följande:
Oupsie - Hoppas verkligen foglossningen försvinner för dig och att du slipper sluta amma, jag kan inte komma ihåg när min försvann men jag tror det tog ca en månad, men jag var ju "rätt så" öm i hela underredet oxå så det gjorde ju att jag hade svårt att röra mig oxå.
Apropå det, är det någon mer än mig som inte kunnat ta sig upp från stolar/soffor utan hjälp efter förlossningen? Hade jag inte haft maken + att han är så stark vet jag inte hur det skulle ha gått. Han fick lyfta mig helt sonika, jag kom inte upp själv pga av smärtorna.
Vilket leder in mig på nästa fråga, Telis och AM (och Tinga?) dvs ni som jag vet gjort snitt (är det någon mer?), skulle ni orka skriva ner allt till mig eller inboxa mig om hur snittet var? dvs hur var det innan? Hur kändes det? Hur var det efteråt? Både positivt och negativt, speciellt i från dig AM som har vaginala i bagaget sen innan. Jag var ju så dum att jag tittade på en ppt från Karolinska över ett planerat snitt och fick såklart panik! Nu vet jag inte hur bebisen ska komma ut
Jag hade bestämt mig innan för att inte gnälla denna gravididtet eftersom jag är tacksam över att jag är gravid igen, men idag är det segt, jag har ont i huvudet (det har jag väldigt ofta), ont i fogarna och är oändligt trött. Så!Slutgnällt på ett tag!
Imorgon ska vi till BM på första ordinarie besöket sen inskrivningen, hoppas hon är mindre nervös den här gången...Hon försöker iaf så gott hon kan. Men makens bistra min och min inte alltför glada min har fått henne alldeles ur balans de tidigare gångerna, första gången tänkte jag att hennes lilla snurra skulle gå sönder för hon slet så frenetiskt i den av nervositet!
Snorkis, förstår att det var en jobbig alla hjärtans dag
. Stor kram!
Tack, jag hoppas verkligen också att foglossningen blir bättre snart.
Jag hade också jättesvårt att resa mig upp dagarna efter förlossningen, jag klarade det själv men det gjorde ont som f*n så ofta bad jag maken om hjälp. Men i mitt fall tror jag att det berodde på foglossningen, då jag kom väldigt lindrigt undan förlossningen (behövde inte sy). Just nu är foglossningen som värst när jag ska resa på mig, eller snarare precis efteråt. Det känns nästan som att bäckenet låser sig, så när jag väl rest på mig så måste jag stå stilla en stund innan jag kan börja gå.
Har du varit hos någon sjukgymnast med din foglossning? Använder du bälte? För min del får du gnälla hur mycket du vill om graviditetskrämpor, det är jättejobbigt med huvudvärk och onda fogar
.
Har inte Koko också haft både en vaginal förlossning och ett snitt? Akutsnitt? Eller kommer jag ihåg fel
.
Hoppas att det går bra hos BM imorgon!