Brudöverlämning - hit eller shit?

Jag tycker att brudparet ska gå in tillsammas (i kyrkan) för att 1) visa att de har valt varandra och 2) väljer man att vigas enligt Svenska kyrkans ritual så bör man följa de traditioner som gäller där. Jag har viss förståelse för att man vill inkorporera seden med överlämnande av bruden om ena parten i brudparet har anglosaxisk eller katolsk bakgrund och man vill få med seder från båda hållen, och särskilt om bröllopet hålls i ett land där det är tradition och det finns konservativa släktingar som har svårt att tänka sig en vigsel utan överlämnande. Däremot fattar jag inte riktigt företeelsen att självständiga, myndiga kvinnor väljer det här uttrycket för under underkastelse på sin bröllopsdag, när det inte finns en tradition av det.

Vi ska gifta oss i katolska kyrkan och där har de brudöverlämning så det kommer vi ha, vi ska inte heller se varandra innan. Min m2b vil inte ens se klänningen på en galge innan vigseln :) fotograferingen ska vi ha efteråt. Jag är ganska glad att det är jag som slipper stå där framme och vänta.

Heloise, udda  jag minns inte att vi var tvunga att ha två vittnen att skriva under papprena när vi gifte oss i kyrkan, jag för  mig att hela  församligen  ( de som var där), bevittnade händelsen  och det räckte. Ja visst måste det finnas minst två i församlingen men jag minns inte att de skrev på något papper  eller så. 

min far ska gå in med mig halva vägen, därefter tar min blivande över. en visande gest att man "lämnar över" dottern på någe vis. aldrig varit med om det förut så det blir en debut :) roligt med något nytt och nya tankar.

Vi kommer ha "överlämmning", men det har ingenting med att jag ska lämnas över som ett mähä från en man till en annan. Min pappa jobbar inom svenska kyrkan och båda mina föräldrar är hyffsat aktiva kristna. Min pappa tyckte inte om idén med att han skulle gå ner med mig först, just pga den gamla tron att det ska vara förnedrande, men när jag förklarade hur jag kännde så ändrade han sig.
Jag ser mig själv som en väldigt självständig kvinna och vet precis hur jag vill ha mitt bröllop. det har jag vetat ända sedan jag började fantisera om att gifta mig. Min m2b kommer stå nere vid altaret med sin marsalk och vänta medans mina två tärnor kommer gå in före mig och min pappa. Min m2b kommer inte heller se min klänning alls före bröllopet och jag kommer nog sova borta natten innan. Vi kommer fotograferas efteråt just av den anledningen att jag inte vill att han ska se mig innan.
Jag kan inte säga varifrån denna bild kommer eftersom min uppväxt har varit ganska kristen... men jag kan väl tro att det har lite och göra med alla filmer som jag har sett... Oavsett varifrån den kommer så är det så jag vill ha mitt bröllop. Min m2b bryr sig inte, eftersom han ser sig själv som ateist även om han är medlem i sk.

Jag tycker att alla ska få göra som dom vill när det gäller sitt eget bröllop och jag tycker det är väldigt tråkigt om det ska komma en massa "moralpoliser" och gnälla om att det är förnedrande, när det är ett val som brudparet själv har kommit fram till.

Vi går in tillsammans, men bara för att vi vill det och inget annat... Bröllopsvittnen blir dock min mamma och hans pappa. Tycker attalla ska göra som dom själva vill och det här känns mest som vi....