Rickina skrev 2011-01-30 20:10:23 följande:
Jag vill bara inflika på att om vi någon gång får barn, så kommer mammaledigheten vara aktuell så länge jag ammar barnet (om jag nu gör det) annars går jag och min m2b om varandra rätt bra med arbetetsriderna så att även när barnet blir äldre så kommer oftast en av oss vara hemma.
Vi kommer ta MITT efternamn, just för att mina m2b tycker att mitt efternamn är trevligare än hans. Alltså var det hans förslag och jag är glad att slippa få ett "son-namn"
Att min pappa ska lämna över mig har inget att göra med att hedra min pappa, utan dels för att vi (jag och min m2b) har bestämt att vi inte ska ses innan vi hamnar i kyrkan, han ska inte se brudklänning innan t ex. Men också för att min syster gjorde så vid sitt bröllo och jag anser det lite mysigt att göra som henne och hennes man och kanske införa en ny tradition i familjen. Min m2b står inte ensam framme vid altaret utan tillsammans med sin bror (bestmannen) så han får nog stöd, om han nu behöver detta.
Jag tycker ditt (och flera andras) synsätt är lite inskränkt då det är NI som drar upp den snedvridna synen på kvinnor. Jag har inte alls tänkt som flera av er antyder att man borde ha tänkt om man använder sig av brudöverlämning så det finns fler sätt att se det på. Ta bort skygglapparna och välkomna in i 2011 :)
Hur kommer det sig att du och din syster valde att gå in just med er pappa? Vad tror du det beror på att näst intill alla brudar som går in med någon annan än sin blivande gör det med sin far och inte sin mor? Varför är det så få män som går in med en förälder?
Att det är såpass stor skillnad på vem i brudparet som går in med en av föräldrarna är ett faktum. Detta medför att vi på något sätt skiljer män och kvinnor åt. Sänder denna åtskillnad mellan könen någon slags signal till omvärlden? Varför ser det ut som det gör och vad kan det ha för konsekvenser?
Detta är frågor som jag anser att man borde fundera över innan man gör sina val i livet, inte bara när det gäller brudöverlämning. Jag förstår att många brudar tänker efter (även om det tyvärr finns de som inte gör det alls) och kommer fram till att man verkligen vill gå in med sin pappa för att man älskar honom högt. Det är klart att det är jättebra att ha en god relation med sina föräldrar, men jag upplever att det är få brudpar som tänker utanför den individuella situationen och nöjer sig med att sina närmaste vet om att de inte alls är underlägsna i relationen. Jag efterlyser eftertanke och reflektion över hur individens gärningar påverkar dess omvärld.
) kretsar! 
) kretsar!