Zelmah skrev 2011-02-17 21:42:13 följande:
jo, de var väldigt generösa. Tyvärr lever de inte längre. Men min morfar var läkare och de hade gott om pengar som de gärna spenderade på oss med fjällenresor varje år tillsammans med vår familj o kusinerna, fina middagar med champagne och god mat och ofta fick vi en liten peng i fickan. De hade ett jättestort hus som var väldigt spännande att utforska.... De var som sagt väldigt generösa mot oss och de pengar de hade snålade de inte med, de samlade inte på hög s a s utan resonerade som så att man skulle njuta o leva gott så länge man kunde. Det var en stark kontrast mot våran faktisk ganska taskiga ekonomi vi hade hemma. Mamma var sjuksköterska o pappa är målare och var stundtals arbetslös i långa perioder under tidiga 90-talet så de fick verkligen pussla med ekonomin för att få ihop det med 4 barn. Så mormor o morfars generositet tog vi tacksamt emot. Vi hade ju aldrig kunnat åka på fjällresor om det inte vore för att de bjöd oss.
Det med diamanten låter nog extremt i mångas öron (i mina med) men så var det, jag och min tjejkusin fick båda varsin. Men när jag tänker på det så blir jag ändå glad över ringen och det är kul att jag o min kusin har likadana. Den har ett högt affektionsvärde också :) Men jag är annars inte typen som är för massa dyrt bling bling och modellen är diskret o fin tycker jag. Annars köper jag smycken på typ H&M eller Pilgrim eller så gör jag egna sötvattenspärlsmycken :)
Men är det inte jätte kul att höra sånt här? Blir så glad över att höra att det finns så generösa människor!
Varför sitta med en massa pengar och inte använda dom? Vissa använder inte ens sina pengar till sig själv, utan dom bara sitter och drar in mer och mer. Varför inte göra roliga saker då med t.e.x barnbarn och likanande. Bjud på semester, restaurang, ge barnbarnen en peng då och då, bjud dom på en shoppingrunda när dom vet att föräldrarna kanske inte har råd att köpa kläder på ett tag pga ekonomisk brist.
Mina föräldrar har alltid fått kämpa för att det skulle gå ihop. Nu hade ingen i min släkt mycket pengar och kunde inte hjälpa till, men dom fick aldrig hjälp med någonting. Ingen erbjöd sig någonsin att ha mig och mina syskon en helg. Hur svårt är det att passa sina barnbarn då och då utan att våra föräldrar skulle behöva tjata om att vi skulle få åka dit. Det behöver ju inte kosta något att passa barn heller.
Nu har mina föräldrar det bättre ställt, och det känns så skönt för mig att veta att den dagen jag får barn kommer dom alltid att finnas där och stötta, inte bara ekonomiskt utan även med passning och annat.
Blev bara så lycklig i själen när jag läste om hur underbara morföräldrar Zelmah hade. Generösa och osjälviska, och de verkade väldigt kärleksfulla,. Så hoppas jag att jag själv kan bli någon dag.