För mycket är aldrig tillräckligt.

Om du inte är allt för storbystad ska du gärna få receptet... Tor inte den sitter allt för bra om man är för välutrustad, då behövs nog skenor och det kan jag inte!
Jag har sytt ett par sådana och de blir alltid bra! Brukar göra en "prototyp" i bummul om jag syr till en ny person, då man kan justera mönstret!

är det axelbandslöst eller med band?
Har flera helt utan axelband och skulle gärna vilja ha en halterneck, men det brukar vara lätt att lägga till på ett mönster... Storbystad skulle jag inte kalla mig så det är nog inget problem. vore jättegulligt om jag kunde få mönstret

glömde...
har du någon bild jag kan få se? spännande!

Snacka om att jag är vilsen! Undrade så varför ingen hade skrivit sen i lördags på tråden och inte förrän då upptäckte jag att den var avstängd. Fast ... det var ju inte svårt att hitta er igen! Ska läsa ikapp när jag får lite tid över.

nästa gång vi byter tråd får vi skicka facebooklänkar till den nya!

Lapinette
hur mår du nu? Är mannen fortfarande hemma?

Kul att du frågade för nu är maken i Paris! Men han har varit hemma och kommer tillbaka redan ikväll.

Annars så åker mitt humör berg- och dalbana. Det går bra i ett par dagar och så i söndags kom en gråtattack. Det hela hängde nog ihop med att jag först grät till Greys och sedan fortsatte vi med Kalla fötter och deras adoptionsdilemma. Sen blev det allvarssnack i tvättstugan. Det enda positiva med allt detta är att jag och maken bara blir mer och mer sammansvetsade.

Hello ladies!

Nu börjar jag bli allvarligt deprimerad av att inte ha sett solen på vad som känns som en hel månad. Jag brukar aldrig ha svårt att stiga upp om mornarna utan bara kliva upp direkt när klockan ringer, men idag snoozade jag inte en, inte två, utan TRE gånger.

Igår hoppade jag för första gången sedan min vurpa och var faktiskt lite skrajsen. Men det gick bra och jag tycker ju det är svinkul. I dag blir det spinning och styrketräning, känns som om att det är viktigt med fysisk aktivitet nu när kroppen bara vill gå och lägga sig hela tiden.

Amelle förstår precis hur du känner!!!
Såg dock solen i söndags morse när jag vaknade. Satt och tittade ut över hustaken och solen som reflekterade i fönstren. Härligt! Sen så mulnade det ju på men det var ändå skönt att ta en promenad på Djurgården och ett besök på Rosendahls julmarknad. Satt där och åt ekologisk korv med bröd och lyssnade på julsånger. Köpte även lite småsaker, inlagda päron, saffranssskorpor och en liten tomte.

Kan meddela att jag får boka in mig på SATS-passen igen. Jag skrev nämligen ett brev till deras webmaster i förra veckan och klagade på att man inte kan se hur många missade klasser man har. Detta skrev jag innan jag visste att jag blivit bannlyst. I alla fall, fick ett mail i helgen där han/hon tackade för mina synpunkter och att de för denna gång tog bort min spärr. Igår blev det dancestep, idag pump! (Maken är i Paris).

Hej små nissar! Lapinette, det där var verkligen ett doftinlägg... rosendals julmarknad, åååå vad skulle jag inte ge för att få lyftas in i vykortet under ett par timmar... men här går det ingen nöd på oss. vad gör maken i Paris? Kanske kanske... köper julkappar till dig? Fast säkert har han nåt svepskäl, typ att han ska jobba. Förstår så väl dina ups and downs. Speciellt nu efter senaste etappen. När går ni vidare, och hur? Eller tar ni en julpaus nu? Och vad härligt att du äntligen kan träna igen!

margaux: Jag har också hermessjalar alltsom oftast, men under min stora, chokladbruna pashmina om jag går ut (mitt enda ytterplagg som funkar just nu är min svarta gravidtrench och den är ju öppen i halsen). Har fått en skitsnygg orange-rosa av mannen, och så har jag min vintage blå-turkos-grön-guldiga som mamma fick i början av sjuttiotalet. Den är speciellt fin; på baksidan är trycket helt annorlunda, väldigt blekt, de var helt enkelt mer enkelsidiga förr. Idag blir det en "genomblödning". Jag brukar ha mina sjalar till mina fina utsvängda baggy-pregnancyjeans och nån tunika-knyttopp, så känns de ändå jag (dvs inte så damiga). Gillar att man kan klä sig helt i svart och sen ha en färgglad scarf som lyfter alltihop.

Boxning gick jag på några gånger i Stockholm, fast inte riktig boxning utan fitnessboxning (på SATS). Det var i alla fall jättekul och absolut superjobbigt! Speciellt när man skulle sparka upp knäna hela vägen till de där dynorna.

Massa massa fina gravidkläder är en på alla sätt bra investering, man kan behöva lite hjälp för att känna sig fin och motiverad att gå på fester och restaurangbesök ibland och vad är då bättre än en garderob som säger: "Kom, kom, let me make you fabulous! Välj mig! Näää, välj mig!" Speciellt om det, som nu, inte blir sista gången man använder dem. Likaså är det viktigt med fina och bra gravidträningskläder, om man nu tänkt leva ett aktivt liv. Plus några söta, platta skor. För klackar är det sista höfterna vill ha, just nu. Det enda jag absolut inte använt är min gravidbadräkt, onödigt! Jag har en vanlig bikini, lågt skuren, med stor BH-del.

Amelle: Du får passa på och installera lite spottar med dimmers i lägenheten om du blir alltför deprimerad av mörkerbrist, om du inte redan gjort det. Belysning gör verkligen underverk. Kan också rekommendera doftljus från Voluspa i vackra askar; kommer nya serier hela tiden på NK. Det där var saker som åtminstone höll mig levande, under långa, mörka år i Stockholm, utan maken. När får du träffa din beau igen? Shit ja vad rädd jag skulle bli efter en sån vurpa, tycker att du är hur tuff som helst. Hoppas du fick en bra häst, dvs inte en sån där som tvärnitar i sista sekund. Inte direkt bra för självförtroendet... Min favvo nu senast när jag hoppade på ridskola brukade antingen börja åbäka sig trettio meter innan hindret och därefter bryta ut i stora, melodramatiska cirklar, eller så körde han järnet och hoppade som en katt, hur fel han än kom. Passade mig perfekt.

Riktigt kallt (nåja, kanske tio grader) har det hunnit bli, vilket med vår byggnadsstandard innebär att de små oljeelementen går för fullt och man vaknar med imma på rutorna. Väninnan låg och hostade i natt, tror att hennes halsont har börjat läka och hon fick lite hjälp ur vårt välutrustade medicinskåp (nipaxon). Det är en grej jag verkligen passat på att bunkra upp - svenska mediciner. Inte minst efter att ha hört väninnan kemiingenjörens berättelser från det lokala medicin-ingrediensföretag hon jobbar för... en standard för utlandsexport (=kontroller) och en för den inhemska marknaden (=du har en kompis som jobbar inom aktuell myndighet, han får lite under bordet och vips har du ett godkännande).

Solen skiner i alla fall mellan guldlöven och lite senare i eftermiddag ska vi ta en entimmes båttur på floden, efter att ha ätit lunch på Maroccanska Tusen och en natt-palatset Barbarossa. De har jättegod mat och det ligger hur vackert som helst, vid en sjö i parken precis vid People's Square (Renmin guang chang).

I går morse gick jag till gymmet igen och körde hyfsat hårt. Härligt! Jag känner mig så fin nu i mina svarta sammetspuff-gymbyxor och min tighta svarta top, jag är vältränad och pigg men magen står precis rätt ut som en trekant. Vet inte om jag sa det, men i lördags när jag kom hade de satt upp fullt med lappar om hur man tränar när man är gravid, hur man anpassar Body Pumpen under graviditeten osv. Kändes som en riktig upprättelse! Och igår kom the head personal trainer (kines) fram till mig och gav mig beröm för att jag såg strålande ut; hon menade att träningen säkert bidrog till det. Det har på ett sätt varit lite svårt för mig att gå dit, har tänkt att alla tittar på mig och tänker att jag är dålig och sådär, svårt att inte bry sig alls när man verkligen verkligen är den enda. Men förhoppningsvis har jag inspirerat en och annan att våga själva, så småningom.

Efter gymmandet gick jag och letade plånbok till mannen, den fina bruna i skinn som jag köpte i Malmö för sju år sedan för 350 spänn börjar bli lite sliten. Kollade de enda skinn-alternativ som fanns, dvs Prada, Dunhill, JPG, Kate Spade, Longchamp, Lancel, ja ni fattar. Inget under 2500 spänn men inte heller något fint. Tills jag snubblade på en enkel men söt Kenzo som hade allt han vill ha (liten, korthållare, myntfack, sedelfack). Den är svart och i varje ficka har färgen olika nyanser i rostbruna och röda färger. Priset var också helt OK: 1000 kronor. Plånkan blir en del av hans julklapp. Resten blir svenska böcker och ett Laura Mercier rengörings-kit (3 krämer). Hade eventuellt också tänkt prenumerera på krämig yoghurt i glasburk, finns två tjejer som gör egen som sedan levereras hem till en. Jag gillar julklappar som varar hela året.

Lunchen åt vi på det vanliga stället; vännerna hade varit på museeum. Sedan åkte vi till gamla stan som än en gång hade bytt utseende från gatan men tack och lov varken hade rivits eller förändrats inuti. Därefter ville vi alla sätta oss på nåt mysigt ställe och fika så vi åkte tillbaka in till French Concession och promenerade runt på de små gatorna. Tog en låååång kaffe på favvofiket Boona och beundrade alla de nya macdatorerna (fast min är fortfarande finast, tycker att de svarta är lite tråkiga), sen vandrade vi hemåt. Jag handlade också lite presenter till väninnorna som ordnar min babyshower på söndag i de små specialbutikerna; en jättefin sovmask med blommor och sammetssnören och en flaska fikonvinäger vardera.

När vi kom hem hade mannen redan gjort mat, vi åt resten av den maroccanska grytan plus lite aladdin-choklad, sen tog vi en taxi ner till the Bund. På New Heights terrass stannade vi bara fem minuter och tog kort, sen kändes det för kallt och vi slank över gatan till The Glamourbar. Efter lite strategiska flyttar hamnade vi snart i den bästa soffgruppen precis vid fönstret (stora, spröjsade sekelskiftsfönster med utsikt över Pudongs skyline). Där drack jag den godaste alkoholfria drink jag nånsin fått: En halvfrusen, vitfluffig mix av färska jordgubbar, basilika och grapefrukt. Mumma!

Vi kom ganska sent i säng men massagen uteblev ändå inte. Mannen har lärt sig massera med slutna ögon...

Idag blir vår sista dag tillsammans. Vännerna ska börja med att åka till hotellet och jag kanske simmar, sen lunch och båt, sen tar jag mig hem för att vila lite innan kvällens prenatal-klass (den sista). Det känns lite tråkigt tycker både mannen och jag; det har blivit roligare och verkligare varje gång eftersom barnmorskan har gått igenom alltihop kronologiskt. Ikväll handlar det alltså om sista etappen: Amning. Och så får vi träffa alla de som blivit våra kompisar. Tack och lov har vi sett till att fortsätta umgås med våra favvomedgravida: Ett roligt, yvigt och färgsprakande Manhattanpar (tjejen ska på min babyshower) där båda jobbar med mode; ett tyskt par som mannen var på julmarknad med och som vi ska käka crepes med nästa onsdag.

Nu ska jag kolla vad alla dessa facebookvänner vill mig (får mail varje gång någon skriver ett inlägg). Kram, G.

Härligt att läsa Gemmas långa inlägg på morgonen när jag "laddar" upp inför en arbetsdag! Idag är jag supertrött. Maken kom hem sent i natt och så har jag en förkylning som är på väg (men som jag tänker mota i dörren).

Gemma - maken var på möten i Paris och i natt när han kom hem smög han försiktigt in i sovrummet och la nöjt upp sina inköp bredvid mig i sängen. Den som känner honom riktigt väl (moi) kan direkt gissa vad han köpt - VIN!

M a o ingen julklapp till mig. Själv vill jag avstyra julklapparna och istället lägga det på en gemensam present, typ Villeroy eller Smiley-fåtöljen. Har gjort liknande de sista åren dvs vi har investerat i något gemensamt istället och sen bara köpt något litet till varandra typ en bra bok/film. Däremot lägger jag gärna ned mycket tankeverksamhet och pengar på en fin födelsedagspresent.

Visst går livet upp och ned just nu. Ibland funderar jag på om all denna psykiska press som man utsätter sig för i och med alla besvikelser är värd det vi försöker uppnå. Kanske vi ska vara nöjda med det liv vi faktiskt har och leva vi två? Sen så går det ju perioder då vi verkligen lever ut och njuter av livet men just vid IVF så blir det så påtagligt, ta det lugnt, inget vin etc. Nåja, nu i december gör vi inget. Vi dricker glögg, champagne och gör precis som vi vill. Vi drar igång igen i januari, antingen med att ta ett litet embryo från frysen eller med en full IVF igen.