Vem ska leda mig?!

Vad ska va kul?!
Ska JAG tycka det är kul att min mamma supit och försökt ta sitt liv samma dag jag födde barn?
Ska jag tycka det är kul att gå ut och leta efter min mamma när hon sitter och gömmer sig på en äcklig alkiskrog när jag har små barn som ligger hemma och sover?!
Ska jag tycka det är kul när JAG får prata med hennes chefer när det strular på hennes jobb?!

Nä jag ser inte det komiska i det heller..

Min svärmor skulle aldrig göra det Hon vill ju inte ens läsa en bibeltext i kyrkan.
Så det är ett stort NEJ från hennes sida.
Jag tog nämligen upp det men det möttes av strka NEJ reaktioner

Som jag sagt flera gånger tidigare känner jag inte brudarna på BT personligen, så jag kan inte uttala mig om deras personliga situation. Jag har inte heller gått in på något enskilt fall. Jag beklagar om du haft en jobbig relation med din mamma, men jag har aldrig kommenterat just den.

Återigen: det handlar om att massor av brudar verkar ha bra relation med sin far/dålig med sin mor, och att blivande brudgummar verkar vara blyga (och dessutom inte heller har föräldrar - inte ens papporna - som vill eskortera dem längs altargången). Det känns oerhört märkligt. Det känns faktiskt så märkligt att jag tvivlar på att det verkligen är sant.

NÄ jag kan ju också bara prata för mig själv. Och som du ser så har jag verkligen inte den relationen med min mamma. (dock är den rätt så bra idag men vi är inte helt framme)
Och då är det min pappa jag haft som stöd hela tiden.

DÄRFÖR är han extra speciell för mig.

Men förlåt mitt ENORMA OT!! Var inte meningen.

HUR kan det påverka dig??
Jag har så sjukt svårt att se hur det ska kunna påverka jämnställdheten i vårt samhälle. (OM man gör det på lika vilkor, pratar alltså inte om tvångsgifte eller frikyrkor som tycker att kvinnor är längre stående än männen)

Ja, jag kan förstå att din pappa varit speciell (och ett stort stöd) för dig. Det är inte alls så att jag försöker misstänkliggöra just din historia på något sätt.

Å andra sidan hoppas jag ju att din blivande man är den person som kommer att vara ditt stora stöd under den del du har kvar av livet. Hur goda relationer man än har till sina föräldrar så kommer de ju troligtvis inte att finnas tillhands hela livet.

Tja, på samma sätt som t ex köp av rättvisemärkta varor påverkar mig. Jag sorterar sopor, köper krav- och rättvisemärkta livsmedel och många andra saker av det enkla skälet att jag tror att alla människors enskilda handlingar bildar en helhetsbild. Jag tror att allt hör ihop.

Ja men visst förstår jag att du inte försöker få fram att jag "ljuger" på något sätt!!

Och ja visst är det min snuff som är/blir min MAN.

Pappa kommer aldrig bli någon annan än just min pappa...

Inte om vi väljer att ändra innebörden av seden...

Sen skulle jag med glädje ha gått in med min mamma om hon levt idag. Hon var min inspiration, min glädje och min bästa vän. Och det hade hon fått fortsätta vara även efter min bröllopsdag..

Man pratar hela tiden om att ge bort och att man får en ny partner,förmyndare etc.
Ingen kan ge bort mig?! Men man kan får sällskap på en ganska nervös promenad...Och jag kan inte få någon ny för jag har redan min sambo. Han byter bara namn. Han blir inte min chef...

Hur kan man överlämnas till någon på lika villkor. Har man gått med på att bli överlämnad så har man satt sig i en situation där symboliken är att man "styrs" av både den som överlämnar en och den som man blir överlämnad till.

Tänk själv vad man associerar till folk som leds... Om vi bortser från synskadade personer. Om du ser en ung, frisk person ledas av en annan - vad tänker du då?

Personligen tänker jag att den personen som leder bestämmer, och den som blir ledd vet mindre/vill mindre/blir dominerad typ... Inte alltid på ett negativt sätt. Ibland blir man ledd för att man inte hittar någonstans. Ibland för att det är något man gör motvilligt (äh, kom med här, säger någon). Litet samma som barn som absolut inte vill gå någonstans, som man får "tvinga".

Inget av det är något som jag skulle vilja förknippa med min bröllopsdag, och min relation till min man...