Om barn på bröllop

Varför MÅSTE det vara så mycket (överlag inte bara här...) att bröllops=fest=fylla...??? har aldrig förstått kopplingen?!?!?! Om jag går på bröllop så är det för att vara medomnågit spec. Att festen ska överå till någon fjortisfest är patetiskt. vart tog de vuxna vägen?

Bröllop är för alla om jag säger så... sen det där barn är alltid upp till varje par

Som någon skrev i en annan tråd (eller om det var denna) så handlar det inte om en fylle fest. Men om vigseln är vid två, första skålet är vid tre och sista strax efter tolvslaget (ofta senare) och många tal med skål däremellan. Det blir en del mängder vin. Det kan det bli utan att det blir fjortisfest.

För oss var det väldigt enkelt.
Självklart blir det onödigt dyrt med massor av barn på festen som man faktiskt knappt känner eller har någon relation till. I vårt fall hade vi 120 gäster, skulle alla ha tagit med sina barn så hade det varit 80 stycken barn på festen. Den hade definitivt sett helt annorlunda ut då.
Vi hade alltså att välja på:
1. Alla våra vänner och kära + barn = 200 personer.
2. Alla våra vänner och kära = 120 personer.
3. Välja bort en stor del av våra vänner och låta bara en del komma fast med barn = 120 personer.

Alternativ ett kräver oerhört mycket mer utrymme och pengar. Dessutom blir det väldigt stökigt, det blir ju en mindre skola som skulle vara med på festen. 80 barn skulle knappast sitta stilla och njuta av maten, det skulle bli spring, gnäll och stök. Det hade varit oerhört svårt att fixa övernattning till alla. En annan anledning var att vi hade festen intill en sjö med kraftstation, jag ville inte att någon skulle drunkna, så de som hade med sig barn (några hade såklart det, alla kan inte lämna bort barnen) fick lova att hela tiden ha koll på dem. (Detta struntade en gäst i som dessutom erbjöd sig att passa vår 4-åring en stund på förmiddagen. Plötsligt fick vi se henne + deras femåring springande helt utan någon vuxen ute vid sjön. De tyckte att femåringen kunde passa vår fyraåring. )

Alternativ två som vi valde innebar en helt underbar fest, vi hade råd, plats för både fest och övernattning och relativt lugnt.

Alternativ tre hade inneburit att välja bort personer som jag aldrig hade velat vara utan på vårt bröllop och istället bjuda en massa för oss helt okända människor (barn) som dessutom kan vara besvärliga. Det kanske kan verka ologiskt, vi bjöd t ex alla respektive även om vi aldrig hade träffat dem, det var däremot självklart för oss. Frågan är om vi hade bjudit in 80 stycken respektive som vi inte kände och som med stor sannolikhet skulle gnälla över maten, springa runt och stoja under middagen, vara övertrötta klockan 9 på kvällen och somna på en soffa eller gå hem och lägga sig så tidigt och som dessutom inte ens kunde läsa festhäftet och sjunga med i sångerna!

Jag tyckte att jag svarade men jag försöker igen. För oss är det nog mer som en kompisfest med mycket alkohol och dans för att fira att vi gifter oss. Jag vet att vi kommer försöka ta det lite lugnt med alkoholen men jag känner också våra kompisar, där snittåldern är ca 24 år, inte de mest förståndiga med alkohol alltid. Om jag räknar på vår dricka till maten så kommer de åtminstone konsumera 2 glas mousserande, 3 glas vin och 1 6 cl avec inom loppet av 3 timmar. Baren kommer också att vara öppen så under den tiden kan de dessutom dricka mer än så därifrån. Alla får helt enkelt dricka efter eget huvud. Under de tre timmarna så kommer vi ha en sittande middag med 1 5 minuters bensträckare i timmen, övriga tiden vill vi ha en vuxen middag med tal och sånt där gästerna sitter på sina platser och inte springer runt.

Nu kommer ju vi att ha ett fåtal barn där av anledningar som jag redovisade i tidigare inlägg. Dessa har ett eget rum att vara i där de kan leka eller titta på film där det även finns sovplats. Men de får ju också vara med under festen och middagen om de vill så länge som de håller sig till festens parametrar. Men hade vi kunnat ha barnfritt så hade vi hellre haft det. Dels p.g.a. alkoholmängden som konsumeras, dels p.g.a. att vi vill att middagen ska vara lugn. Nu hoppas jag ju att den blir det ändå men lite färre treåringar med spring i benen hade nog underlättat

Det jag upplevde att jag inte hade fått förklarat för mig är hur man ser på bröllopet i sig. Om man inte firar att man blir en familj, vad firar man då? Det är väl principen kring det jag inte helt har förstått.

För mig är mina små släktingar inte mindre mina släktingar än de stora osv.

Fast jag tycker att vi är en familj nu också. En familj är inte ett statiskt tillstånd.

Det vi kommer att fira är att vi har gift oss. Det vill säga att vi har tagit ett steg till i vår relation. Det innebär dock inte att vi inte är en familj nu. Och om ni nu firar att ni blir en familj har det väl inte med andras barn att göra?
Tycker det är stor skillnad på att fira att man blir en familj (som du menar) och en familjehögtid. För mig är inte det samma sak alls.

Om man ser det så här då. Vi tar steget in i vuxenlivet och vill då ha en vuxenfest. Vi har inte skaffat barn än och kommer ha nog med fester där det kommer finnas barn, bl.a. våra, senare. Vi firar nog att vi 2 valt att leva med varandra resten av livet. Familj är för oss när vi väljer att skaffa barn även fast vissa säkert skulle se oss som familj redan idag. Vi firar att 2 personer valt att vara tillsammans och för alltid associeras med den andra av deras kärlek till varandra.

Förstår vad du menar med att dina små släktingar fortfarande är dina släktingar. Det stämmer ju verkligen. Tror bara att folk känner att behållningen av deras närvaro inte är så stor just när de är små. De är ju gulliga men samtalsämnena blir en aning annorlunda med dem än med vuxna typ.

På dop/namngivning skulle jag bjuda med barnen, då firar man ju barnet.

På bröllopet firar man två vuxna personer och de som firar är de man har haft en relation med under sitt liv. Oftast så är inte andras barn ens personliga vänner.

Bästa definitionen än så länge som jag skriver under på!

Jag undrar ofta det samma när det gäller julen, många super hårt under julhelgen. Vi tar inte ens en öl, det är barnens högtid i min familj.
Bröllop är för mig en fest och ett firande. Jag har inget emot fylla. Man kan dricka och vara full men med ansvarskänsla, utan bråk, grår och fjortisfylla.
Varför skulle det vara fel att ha en storfylla nån gång som vuxen, dansa, ha kul, leka lekar, dela historier och skratta?