• BlackWIngedAngel

    Om barn på bröllop

    Nu kommer det säkerligen bli några upprörda röster kring detta, men jag skriver ändå, för jag förstår faktiskt inte varför man förbjuder barn på bröllop.
    Man hävdar att man bara vill ha vuxna med, därför att barn inte har roligt på bröllop. För mig känns det hela bara som en ursäkt att hålla antalet gäster nere en aning. Om de gäster ni bjuder nu ÄR vuxna människor, vem skulle göra bedömningen om deras barn skulle tycka om bröllop, mer korrekt än deras egna, vuxna, kloka föräldrar. För om man bestämmer att de inte är vuxna nog att fatta det beslutet, så är ju inte de heller vuxna nog att komma på bröllopet då?.

    Det enda som ter sig än mer märkligt för mig är de som bjuder barnen till ceremonin, men inte till kalaset. Jag vet åtminstone INGA barn som tycker att gudtjänster är roligare än kalas och då tillhörde jag ändå själv de barn som tyckte det var roligt att vara i kyrkan. Men inte roligare än kalas. Nej, jag har många roliga minnen från när jag barn och var med mina föräldrar på kalas.

    Och visst finns det barn som inte trivs på bröllop. Faktum är att jag känner ett par som har en son som inte klarar av stora kalas utan att bli arg eller liknande. Men eftersom föräldrarna är just VUXNA människor så är de naturligtvis medvetna om detta och fullt kapabla att fatta beslutet att lämna honom med barnvakt, utan att jag behöver tala om det för dem.

  • Svar på tråden Om barn på bröllop
  • Andelle
    BlackWIngedAngel skrev 2010-03-23 10:20:41 följande:
    Det jag upplevde att jag inte hade fått förklarat för mig är hur man ser på bröllopet i sig. Om man inte firar att man blir en familj, vad firar man då? Det är väl principen kring det jag inte helt har förstått. För mig är mina små släktingar inte mindre mina släktingar än de stora osv.
    Menar du att man inte kan fira att man blir en familj utan att ALLA i ens respektive familjer är med? Jag förstår verkligen inte vad du är ute efter, men har jag förstått dig rätt då?

    Personligen känns inte direkt bröllopet som det som gör oss till en familj. Jag räknar redan min fästman som min familj och för mig har det enbart med oss att göra, inte behöver vi ha vår släkt runt oss för att bekräfta det.

    En vigsel är en juridisk handling som i vårat (och många andras) fall följs av en fest, men att det skulle ha något med vår släkt att göra tycker jag inte. Att vi däremot bjudit delar av släkten handlar om att de står oss nära, precis som de vänner vi bjudit gör. Den släkt som vi inte känner oss så nära till är inte bjudna.

    Och varför inte barn är bjudna har vi ju redan tröskat igenom i 25 sidor så jag ids inte förklara en gång till. Har du inte förstått nu kommer du nog tyvärr aldrig göra det.
  • shakynose

    Andelle skrev 2010-03-23 13:58:29 följande:


    Och varför inte barn är bjudna har vi ju redan tröskat igenom i 25 sidor så jag ids inte förklara en gång till. Har du inte förstått nu kommer du nog tyvärr aldrig göra det.
    Men jag gör ett försök då:
    För mig handlar det inte så mycket om principer om vad bröllop betyder hit och dit utan om vilken slags fest jag vill ha. Bröllopet är själva ceremonin och där kommer hela världen att vara välkommen och delta. Om jag vill ha en barnfri fest för att fira efteråt, så är det av samma anledning som man inte tar med barn på krogen. Jag kanske vill ha ashård musik och röja järnet till ljusan dag med de vänner som pallar, och då får jag som vuxen människa faktiskt lov att göra det om jag vill. Har ingenting med att vi ska spåra ut i fjortisfylla eller att jag är alkoholist eller avogt inställd till familjekonceptet, utan det kanske är my idea of fun helt enkelt. Om det inte är mina vänners/släktingars idea of fun att vara utan barnen en hel kväll så får de så gärna gå hem efter ceremonin och jag blir inte sur för det. Och jag ser heller ingen anledning för dem att bli sur på mig för att jag inte barnanpassar mina partypreferenser för en kväll när det handlar om mitt bröllopskalas.
  • Nordiskbrud
    BlackWIngedAngel skrev 2010-03-23 08:51:32 följande:
    Eftersom jag inte fått svar utan bara frågor på fråga så är min fråga fortfarande, hur man tänker kring bröllop annars om man inte tänker som jag?
    Svar du väl fått en hel del Men jag tänker som jag gör i alla andra fall och det är att man i en familj fortfarande är individer. Bara för att man är en familj måste inte allt göras gemensamt. På samma sätt som jag vill fika ensam med mina vänninor, min man spela golf med sina gamla kompisar och barnen leka ensama med sina vänner så vill jag också kunna slappna av med bara min man ibland på tex middagar eller bröllop. Och jag inser och förstår att mina älskade pluttar inte är lika älskade av alla och välkommna i alla situationer.
    Att inte ha med barn på bröllop handlar också delvis för mig om att jag vill kunna ge, och som brudpar få, mina vänners/släktingars fulla uppmärksamhet. Med barn med är inte detta möjligt eftersom jag då måste ha mer koll på vad de gör och att de inte får tråkigt. För ni lämnar väl inte barnen vind för våg om ni tar med dem?
    Bara för att vi har barn behöver de per automatik inte följa med på allt, särskilt inte när andra inte vill bjuda dem. För det är väl det som är det känsliga, att inte alla vill bjuda barn? Och varför är det så konstigt? Det finns ju bekantas bekanta man inte heller vill bjuda. Ska man börja ta illa upp om brudparet inte bjder in ens bästa vänner som de kanske bara känner lite (kanske lika lite som era barn)?
    Visst det är upp till alla att bedömma om ens barn klarar att gå på bröllop men jag tror också att många överskattar ens barn vilja och förmåga i de här fallen. Många tror att barnen ska få så kul men för många är det kul att se den fina klänningen i ett par minuter, sen är det rätt tråkigt för barnen. Nu avser jag främst mer formella/traditionella bröllop med sittning i ett antal timmar osv. Så kul är det inte att bli hyschd på för barnen för att det är ett tal eller en sång eller att inte få springa runt. Sen finns det ju bröllop som är utmärkta att ta med barn men de är inte de jag tänker på (kanske för att jag bara varit på mer formella där det antingen varit barnfritt eller faktiskt jobbigt med de barn som varit närvarande. Våra barn var med i sommras på ett mer avslappnat bröllop men det var ingen hit - för någon!) Jag tycker inte man måste sluta visa hänsyn inför andra bara för att man är förälder. Och jag kan säga att det är bara på FL och här på BT jag stött på den här uppfattningen att barn måste vara med överallt och till varje pris. Något jag faktiskt fortfarande finner vara en väldigt märklig uppfattning.
  • Andelle
    Nordiskbrud skrev 2010-03-23 14:32:54 följande:
    ...Och jag kan säga att det är bara på FL och här på BT jag stött på den här uppfattningen att barn måste vara med överallt och till varje pris. Något jag faktiskt fortfarande finner vara en väldigt märklig uppfattning.
    Amen. Väldigt klokt inlägg.
  • Nordiskbrud

    Tack! :)

    (Jag skulle så gärna vilja förstå TS men lyckas inte riktigt heller och det är väld är skon klämmer, olika grundsyn på barn/famil).


    Andelle skrev 2010-03-23 14:44:20 följande:
    Amen. Väldigt klokt inlägg.
  • heffaklump

    Inga barn för vår del.

    1. 110 utan barn eller 160 med barn. (kostnaderna ökar, måste ha utrymme, kanske ett spec rum??) Som nån skrev det blir ju som ett dagis... Samt någonstans måste man sätta gränsen för hur många man kan/vill bjuda. Vår gräns blev 110 och vi prioriterade efter de.

    2. Vi har INTE ett alkoholfritt bröllop. (behöver inte förklaras mer än så tycker ja)

    Om bröllopsfesten vore en familjefest (med betydelsen familj enligt vad som står i nån ordlista) borde de isåfall vara oacceptabelt att bjuda in sina vänner på bröllopsfesten.

    Tjing
    Frida

    Ps. Hoppas alla får fantastiska bröllop och fester oavsett barn eller inte. Detta är upp till var och en att bestämma tycker ja!

  • heffaklump
    heffaklump skrev 2010-03-23 15:10:23 följande:
    Om bröllopsfesten vore en familjefest (med betydelsen familj enligt vad som står i nån ordlista) borde de isåfall vara oacceptabelt att bjuda in sina vänner på bröllopsfesten.
    Skulle givetvis varit en liten flörtis efter den här kommentaren, så här kommer den: ;)
  • BlackWIngedAngel

    Nej jag menar att det för mig känns naturligt att ha med alla de som jag räknar till familj (nära vänner inräknade i detta.)

    Och frågan som jag ställde var hur ni såg på själva bröllopet, så nej jag har INTE bett dig förklara om just biten kring barn.


    Andelle skrev 2010-03-23 13:58:29 följande:
    Menar du att man inte kan fira att man blir en familj utan att ALLA i ens respektive familjer är med? Jag förstår verkligen inte vad du är ute efter, men har jag förstått dig rätt då?Personligen känns inte direkt bröllopet som det som gör oss till en familj. Jag räknar redan min fästman som min familj och för mig har det enbart med oss att göra, inte behöver vi ha vår släkt runt oss för att bekräfta det.En vigsel är en juridisk handling som i vårat (och många andras) fall följs av en fest, men att det skulle ha något med vår släkt att göra tycker jag inte. Att vi däremot bjudit delar av släkten handlar om att de står oss nära, precis som de vänner vi bjudit gör. Den släkt som vi inte känner oss så nära till är inte bjudna.Och varför inte barn är bjudna har vi ju redan tröskat igenom i 25 sidor så jag ids inte förklara en gång till. Har du inte förstått nu kommer du nog tyvärr aldrig göra det.
  • BlackWIngedAngel

    De barn som blir bjudna på vårt bröllop är antingen våra egna små släktingar eller barn till vänner som står oss så pass nära att vi ser dem som "extended family" (i brist på ett bra svenskt ord) och det begreppet gäller ju deras barn lika mkt som dem.


    Rufsas skrev 2010-03-23 10:30:02 följande:
    Och om ni nu firar att ni blir en familj har det väl inte med andras barn att göra?Tycker det är stor skillnad på att fira att man blir en familj (som du menar) och en familjehögtid. För mig är inte det samma sak alls.
  • Rufsas
    BlackWIngedAngel skrev 2010-03-23 16:37:07 följande:
    De barn som blir bjudna på vårt bröllop är antingen våra egna små släktingar eller barn till vänner som står oss så pass nära att vi ser dem som "extended family" (i brist på ett bra svenskt ord) och det begreppet gäller ju deras barn lika mkt som dem.
    Så det är bara vissa barn som får komma? Jag fick för mig att du i din trådstart skrev om att föräldrarna är de som bör bedöma huruvida deras barn ska komma på bröllopet eller inte?

    Jag har småkusiner som inte är bjudna till bröllopet. Inga konstigheter alls tycker jag. Min gudson är inte heller bjuden till bröllopet. Hans mamma vill för den delen inte ha honom där utan hon vill kunna umgås med andra vuxna. Hade han varit där hade han krävt uppmärksamhet hela tiden.

    Jag respekterar att du vill ha barn på ditt bröllop, men för mig är det viktigt med en ömsesidig respekt tillbaka för oss som vill ha ett barnfritt bröllop.

    Och när det gäller begreppet familjehögtid. Jag ser familjehögtid som exempelvis jul. Och vad jag vet så är det inte som firar jul med sina kompisar. Vi kommer att ha fler kompisar än släktingar där så för oss är det inte alls en familjehögtid i den bemärkelsen. För mig är bröllopet något som inte är jämförbart med något annat och ska därför diskuteras enskilt utan att man blandar in andra högtider.
Svar på tråden Om barn på bröllop