Vad är det för fel med brudöverföring??

Med det sagt så menar jag naturligtvis inte att kvinnor som väljer att gå in med sin pappa är förtryckta eller osjälvständiga eller ointelligenta, bara att de ser helt annorlunda på det här än jag gör och det respekterar jag fullt ut, och jag är övertygad om att de får vackra underbara bröllop.

Man behöver inte vara överrens eller tycka lika, hur roligt skulle det vara? 

Men jag måste få tycka att det är fel, precis som du får tycka att det är rätt. Det är itne ett personangrepp, att jag är emot brudöverlämning betyder inte att jag tycker tilla om de som är för brudöverlämning.

"Hear, hear"! Som engelsmännen säger!

Håller med Heloise. 

Jag får ibland känslan av att man inte får tycka ens. Jo om man tycker åt ETT håll. Eller att om man skriver "jag tycker" så tolkar endel det som att "alla måste banne mig göra som jag vill och får inte göra på annat sätt".  

Jag får även känslan av att det är provocerande om man håller en god ton och försöker vara saklig och respektfull.

Ingen som jag sett av oss som är emot seden med brudöverlämning har menat att de som väljer den är svaga och förtryckta kvinnor som inte får göra som de vill. Därför är det smått frustrerande att gång på gång få svar enligt mallen: "Jomen JAG har minnsann valt det SJÄLV, Då kan det väl inte vara förtryckande?"

Det är inte det saken handlar om!

Det främsta argumentet för brudöverlämning är: "För att JAG vill det!" Sen finns det variationer av typen "Jag har så bra kontakt med min pappa" eller liknande, men i grunden bygger det på att bruden med lust och glädje ser fram emot att få göra det.

Argumentet mot bygger på att våra handlingar påverkar omvärlden och att det finns en moralisk skyldighet att ta hänsyn till vad mina handlingar får för följder, både för mig själv och andra.

Det logiska svaret är då "Jag gör som jag vill!" vilket bygger på en helt annan moral, nämligen att så länge jag kan göra något har jag rätt att göra det och vilka följder det får för andra är inte mitt ansvar. "Sköt dig själv och skit i andra" med andra ord.

Och jag tror faktiskt inte att det är den moral som de flest härinne vill leva efter!

Jösses vad många ömma tår som trampats på.... Illa att de som är för brudöverlämning blir så obekväma att de skäller vilt på oss andra. Själv har jag erfarenhet av både och. Min syster blev överlämnad, men det berodde på att hon gifte sig med en man av anglosaxisk tradition och det var ett sätt att göra vigseln, som hölls i Sverige, mer "hemtrevlig" eller vad man ska säga för hans släkt. Vår pappa var dessutom svårt sjuk och det hela blev väldigt fint för oss.

Nu när jag själv började planera bröllop så trodde jag att brudöverlämning var lika svenskt som att gå inte tillsammans, och min plan eftersom jag nu inte längre har någon pappa i livet var att gå in själv till min väntande karl, för jag trodde det var så man gjorde. Men när jag fick klart för mig symboliken i det hela och framförallt symboliken i den svenska traditionen attt gå in tillsammans så fick jag en annan åsikt! Jag tycker det känns helt rätt att gå in ihop.

Däremot tänker jag inte fördöma de som väljer att överlämnas. Om det känns rätt, fint bra, gör så då. Men kanske inte i Svenska Kyrkan om det inte finns speciella skäl? Men döm då inte mig för att jag tycker det är en tvivelaktig symbolik. Och vad gäller Vickan så tycker jag att en blivande svensk regent ska framhålla svenska traditioner!

När jag föreställer mig vår vigsel och försöker tänka hur det skulle vara om jag blev överlämnad av min far känns det bara trist. Jag vill verkligen dela intåget och promenaden fram till altaret med min BM! Jag vill inte traska där med min far, typ "snart är jag framme hos dig min älskade". Nej jag vill att det ska vara VI som skrider fram tillsammans, att det blir en gemensam handling - det är ju ett gemensamt beslut. 

Om man gifter sig ung och inte har levt tillsammans tidigare är det en annan sak. Om man (det finns ju några här på BT) kanske till och med vill vara oskuld när man gifter sig, ja då kan det vara motiverat med brudöverlämning, men inte i svenska kyrkan då.

Jag kan tillägga att jag och min far har en jättebra relation och att jag också är lite av "pappas flicka". Han skulle verkligen inte vilja leda fram mig. Inte av jämställdhetsskäl för sånt bryr han sig inte om, men han tycker att det är tramsigt och teatraliskt.

Mina erfarenheter säger mig att ingen blir så arg och känner sig så påhoppad som den som faktiskt innerst inne hör en liten röst som säger "du kanske har fel". Då skriker man så högt man kan för att dränka den där lilla rösten. 

Och DÄR Aleta tror jag du slog huvet mitt på spiken! Jag tror också det är så

En sak är iallafall säker: det spelar roll att diskutera och samtala om saker!

Min sambo jobbar ihop med några "blåhåriga damer" som han kallar dem. De pratar vanligtvis gärna sinsemellan om gardiner, sina barnbarn och vad som står i Svensk Damtidning.
Min sambo var i början måttligt road av fikarasterna med dem....
Hur som helst har han med tiden upptäckt att just dessa damer är "faktiskt de roligaste på mitt jobb" och han har själv dragit igång lite andra samtalsämnen.
Som ni förstår är ju Kronprinsessbröllopet något av tidernas grej för damerna och de tyckte först "så SYND om flickstackarn som ska få skäll för hur hon vill gå med pappa"

Men hallå, har ni tänkt efter vad det är hon gör då? sa sambon och drog sedan historian bakom, symboliken, jämställdhetsaspekten, den kyrkliga traditionen, representationsaspekten och ja, hela BT-killivitten kan man säga.
De blv först som fågelholkar och sa "nähäää, så kan det inte vara!"

Sedan gick de hem och tänkte efter.

Nästa dag: "Nää hördu K, det här var inte roligt! När man tänker efter har du ju helt rätt! Och jag som ÄLSKAR Svensk Damtidning och all bröllopsbevakning! Nu känns det ju inte alls lika kul!"
Senare: "nej, tyst nu K, jag orkar inte tänka mer på detdär tråkigheterna, men du har fått både mig och E att tänke efter ordentligt och vi håller med dig nu"

Så igårkväll kom "K" hem och sa med ett brett leende" Jag har omvänt två blåhåriga damer, från "det spelar väl ingen roll" till att ha tänkt till"

Hans främsta argument?

"Ingen människa är en ö-vad vi gör spelar roll"

Passionsblomman: Underbart