Vad är det för fel med brudöverföring??

En fråga till:
Hur kommer det sig att en del präster i svenska kyrkan tillåter brudöverlämning? Eftersom det låter på er som att man annars ska göra det borgerligt och inte tvinga fram det i kyrkan, trots att de inte vill?

Jag har inte diskuterat det här med vår präst än, men skulle hon säga nej, eller vara tveksam till det, så skulle jag respektera det och gå in ihop med min sambo.

På många av er låter det som att alla som är för brudöverlämning tvingar kyrkan att gå med på det.....

Menar inte att alla har sagt så, men man får den känslan från flera av er motståndare härinne.

Har man inget klart direktiv från sin biskop eller kyrkoherde, kan man som präst inte förbjuda det, bara förklara symboliken och vilka signaler det sänder, oavsett vad bruden själv anser om företeelsen som sådan. Därför måste en del av oss tillåta det, även om vi inte tycker om det. Jag brukar säga till de brudar som framhärdar, att vigselgudstjänsten börjar när paret står vid altarringen, därför kan  jag heller inte svara på hur de skall genomföra överlämningen.

Hade han haft något emot att jag gick in med pappa hade jag gått in med min sambo. Hade absolut inte stått där som någon tjurig 4åring och hävdat att jag gör som jag vill.. Jag har noga övervägt vem jag ska gå in med och jag och min sambo är rörande överens om att tillåter prästen det så går jag in med pappa. Annars går vi in tillsammans. Nu kommer jag som sagt gå in med pappa.

Och ja, jag har tagit till mig av alla argument men ändå kommit fram till att det får bli så här. Jag är dansk, det är en dansk tradition och så vill både jag och min sambo att vi ska göra. Och prästen har inget emot det.

Jag kan (tyvärr) ge minst två andra förklaringar, förutom Soldemors, till att det finns präster som tillåter brudöverlämning.

Dels finns det präster som är dumsnälla. Eftersom de så gärna vill vara brudparet till lags så tillåter det alla brudparets önskemål - byta bort psalmer, brudöverlämning, ingen bibelläsning, hunden som ringbärare.. you name it. Förutom att det går emot kyrkans ordning för vigselgudstjänsten så menar jag också att det är att göra sig själv en otjänst. Väljer man en kyrklig vigsel så är det vissa saker som ingår, och andra som inte ingår. Det är bra för båda parter att känna sig trygga med ramarna.

Dels finns det präster (även om de inte är många) som tillåter brudöverlämning eftersom det stämmer överens med deras egen privata syn på hur relationen man-kvinna bör se ut. En präst som t ex anser att kvinnor inte bör vara präster och att kvinnan i en relation skall vara underordnad mannen, han lär inte ha några invändningar mot en brudöverlämning. Snarare tvärtom.

Jag har så svårt att förstå hur man kan vilja gå in med någon annan än den man älskar mest av alla!

Då faller väl vår präst in under någon av dom ovan nämnda beskrivningarna. Men jag fick bra förtroende för honom och det INTE bara för att han inte hade något emot att jag gick med pappa...

Och jag har svårt att förstå varför man inte skulle kunna gå in med sin pappa och ut med den man älskar mest av alla...
Jag har inte varit på något annat typ av bröllop så för mig har det alltid varit det som var första valet. Nu har jag visserligen bara utländsk släkt.
Men som sagt, hade prästen sagt NEJ hade vi respekterat det så klart!

Men varför är det bara bruden som ska gå in med sin pappa? Varför går inte brudgummen in med pappa eller mamma?

Den dag det är lika många brudgummar som överlämnas så är jag beredd att gå med på att överlämningens innebörd är på väg att förändras. Men så ser det inte ut idag.

Jag ville mest bara lyfta upp dels att vår präst inte hade något emot det och att han sa att det inte fanns något skriftligt på hur man ska gå in. Plus att jag har tagit alla argument och vägt för och emot noga innan vi till sist höll fast vid att göra som vi velat från början.

Ibland känns det nämligen som att ni som är emot att man går in med sin pappa tror att vi andra inte har tänkt igenom det alls på något sätt. Jag ville bara lyfta fram att jag faktiskt har tagit åt mig av era argument. Sen att jag har bestämt mig för gå in med pappa iaf, är ju en annan sak.

Men nu blir jag ju ohyggligt nyfiken och vill hemskt gärna ta del av hur du resonerat och vägt argumenten för dig själv. Om du vill, förstås, du tar ju risken att få på nöten av en och annan skribent om du vågar dig på att vara personlig.

För att krångla till det så anser jag inte alls att det är omoraliskt, men det beror lite på hur man använder begreppet "moral". Med "moral" har jag i mina tidigare inlägg menat ungefär "den inre kompass man har som vägleder i vilka beslut som är rätt".

Och beroende på vilken moral man tillämpar så kan man komma fram till att brudöverlämning är rätt eller fel. Det enda omoraliska (tycker jag) vore om man kommer fram till att det är fel och bidrar till andra människors förtryck, "men det tänker jag strunta i för jag vill ha ett hollywood-bröllop". Men så tror jag inte det är många som tänker.

Att jag inte i högre grad protesterar mot att brudöverlämning praktiseras på borgerliga vigslar är att det ligger utanför mitt område. De borgerliga vigselförrättare som finns hoppas jag har tänkt igenom detta själva. Men jag vet samtidigt att alla inte är så genomtänkta som man önskar. Eller så är det som Duchess skrev ovan, att man tycker att det är en alldeles utmärklt kvinnosyn att hon är underordnad maken och fadern.

Så du tycker inte att det är något fel på andra kristna länders/prästers inre kompass som använder denna tradition eller bidrar de till förtrycket enligt dig?

Andra kan mena att det är bättre att människor har sina klara roller och håller sig till dem.

Den enda gången ens inre kompass är ur funktion är när man tillämpar en annan moral än den man säger sig stå för.

Personligen ser jag inte det som att jag är underordnad på något sätt om jag går in med min pappa. Jag ser inte det som den symboliken. Min mamma gick in med sin pappa när hon gifte sig med min pappa. Min kusin gick in med sin pappa etc etc. Som jag sa, jag kommer från ett annat land där det är tradition att gå in med sin pappa. Jag har aldrig tänkt mig något annat. När jag sen här på BT stötte på att det faktiskt fanns folk som var emot detta så försökte jag ta åt mig av argumenten för att fatta ett moget beslut då jag ändå ska gifta mig i svenska kyrkan. Men jag kunde inte ta till mig att dessa argument var starkare än mina egna, alltså valde vi ändå att jag ska gå in med min pappa.

Givetvis kollade vi med kyrkan och prästen först då jag som jag har sagt aldrig skulle strida för det om kyrkan och prästen på något sätt var emot det. Jag har pratat både med hon som jobbar på pastorsexpiditionen och vår präst om det. Och ingen var emot det. Alltså fortskred vi i våra planer.

Jag kan inte se att jag skulle förändra världen för att jag väljer att INTE gå in med in med min pappa. Jag kan förändra världen på andra sätt men min vigsel med våra närmsta släktingar och vänner, nej, tyvärr.

Vad jag ville föra fram med mitt första inlägg var egentligen bara att det faktiskt finns brudar (och brudgummar) som har tagit åt sig av argument för och emot, vägt dessa och sedan ändå fattat ett beslut om att gå in med brudens pappa.

Detta är inte heller någon "hollywood" fantasi från min sida, vilket också många verkar tro vara den enda anledningen till att gå in med sin pappa. Jag har som sagt aldrig tidigare (innan BT alltså ) reflekterat över att gå in på annat sätt.

Hoppas jag förklarade mig någorlunda utan att gå allt för djupt in i ämnet, vilket jag inte har tid med just nu, men vem vet, jag kanske kommer tillbaka med ett längre inlägg senare

Se bara på barbariska traditioner som kvinnlig könsstympning. De som ofta är ivrigast att karva i sina döttrar är mammorna!
De enda ställen där denna praxis har försvunnit är där befolkningen har utbildats och informerats och sedan själva har börjat fundera på vad de håller på med egentligen.

Att få kunskap och att kunna ta informerade beslut är alltså en nyckel till förändring och förbättring.

OBS! OBS! OBS! Jag menar inte på något sätt att jämför brudöverlämning med könsstympning! Jag tar upp ett extremt exempel för att visa hur blind man blir när det gäller traditioner och inte kan se om de är bra eller ej.

Kommer man från ett land där detta är det vanliga sättet att gå in i kyrkan på bröllopet så kan jag förstå att det krävs mer än de argument jag och andra fört fram för att överge en tradition man är uppvuxen med.

Men jag hoppas du kan förstå mitt motstånd mot att införa denna tradition i Sverige där den inte funnits i någon större omfattning tidigare. Jag tycker att det krävs mer att införa en tradition än att bryta mot den, om du förstår hur jag menar.

*nickar instämmande*

Jag håller också med Burre om att det är en helt annan sak att bryta en tradition som redan finns mot att införa en ny tradition.

Känner du inga präster i våra grannländer du kan prata med och dryfta denna fråga? De tycker med all sannolikhet precis som de flesta andra att jämställdhet är något som alla i samhället tjänar på. Du slår fast att denna tradition befäster bilden av kvinnan som underordnad vilket jag tror skulle kunna vara värdefullt för dig att få en kollegas inblick i, en kollega från ett jämställt land med denna tradition.