Svärmorstråden!

Min blivande svärmor är varken hemsk eller perfekt, hon är nästan lite tråkig mer. Visst hon är trevlig och snäll, det är hon, men hon gör inget, ingen i sambons familj gör det... åh jag vet inte hur jag ska förklara. Men tex när jag o sambon skulle flytta ihop så hörde de inte av sig en enda gång, medans min familj frågade flera gånger om vi ville ha hjälp och ifall vi behövde något.

Så ni som säger att svärmor lägger sig i allt för mycket, min lägger sig inte i det minsta.. nästan som att hon inte bryr sig. Jag önskar att hon hade kunnat hjälpa och lägga sig i lite iallafall.

Tur att jag har min mamma som är precis sådär lagom på allt. Jag älskar min mamma =)

Kul att läsa om alla svär mödrar har haft problem med min men efter 8 år,två barn Och tre flyttar längre å längre bort samt att jag byte dag tjänst till Natt så har allt förändrats ,vi ses inte lika mycket Men i dag har vi varit där och hon stöttar Mig när barnen trotsar å svärfar försöker lägga sig i!!!Där i mot kan jag bli tokig på min Mor lyssnar inte,lägger sig i allt ang bröllopet ,trotts att jag har delegerat ut till familje medlemar å vänner så alla får känna sig delaktiga men min mor har blivit en gnällig Kärring fattar inte vad som har hänt ??!!

Mina blivande svärföräldrar är jättesnälla mot mig och jag är säker på att de tycker om mig MEN... 
De lägger sig i precis allting i mitt och min sambos liv. Det värsta är inte att de är så engagerade utan det är att de vill att allting ska gå så himla fort hela tiden, allting måste göras NU. Helst igår...
Så man blir ju inte såå sugen på att skaffa barn inom de närmsta åren när de säger hela tiden att de längtar efter barnbarn och att det är dags för oss att skaffa ett snart.. Shit alltså, varför kan folk inte bara låta en göra saker när man själv vill det?! Jag har faktiskt andra saker jag vill få färdigt eller göra innan vi skaffar ett barn att ägna all vår uppmärksamhet och energi åt.. Vill bara poängtera här att trots att jag tycker att det är jobbigt att de pressar oss så kommer jag absolut inte att skaffa barn förrän jag själv känner mig redo för det. Min sambo vet hur jag känner och han håller med om att vi ska skaffa barn när båda är redo för det.

Och "Ni måste göra si, ni måste göra så" är vad de säger varenda gång vi ses. Och har vi inte gjort som de föreslagit så får vi minsann höra det också; "Jag tycker fortfarande att ni borde gjort såhär istället". Vissa saker är typ 3 år gamla som vi fortfarande får höra. Åh blir tokig!

Svärmor slog mig i Wordfeud!
Ja, det är nog mitt värsta svärmorsproblem. Jag har tur, jag vet.

Jag har nog aldrig haft problem med någon pojkväns mamma... Den enda som inte lagt ner så mycket energi på att lära känna mig var mitt ex mamma. Efter vi hade gjort slut (pga att han slog och förgrep sig på mig + var otrogen) så ringde hon till honom och klagade på att jag dragit ner honom till botten, att jag var så psykiskt sjuk. Förmodligen berättade han inte sin del i förhållandet....

Min blivande svärmor är supermysig! Vi är nära varandra och hon skämmer bort mig hela tiden. Får nästan alltid små presenter av henne när vi åker dit. Då hon har uppfattat att jag nämnt något jag letar efter eller något jag drömmer om så gör hon alltid sitt bästa för att jag ska kunna uppfylla mina drömmar.

Hon är fantastisk! Och väldigt förstående.. Min M2B har två små syskonbarn som kan bli en handfull och som jag tycker är liite jobbiga att ha att göra med (men jag är inget superstort fan av barn heller). Hon, som ändå är deras mormor, har full förståelse för det och erbjuder mig att komma hem till henne och fika, läsa tidningar eller spela spel istället för att "plåga" mig igenom en eftermiddag med barnvakteri.
Om jag har en dålig dag behöver jag oftast inget säga, hon vet precis vad som händer och att jag inte är på topp.

Min mamma bor väldigt långt bort och många gånger känns svärmor som en extramamma  

Jag måste faktiskt också lägga in ett inlägg här. Mina senaste svärmödrar har varit, ja inte hemska eller jo en utav dom men den andra mer likgiltig. Man märket väldigt tydligt att hon tyckte om sin andra sons flickvän mer.

Men min nuvarande svärmor är den absolut bästa man kan tänka sig.
Nu med bröllopet så vill hon vara med och planera allt. Hon har förståelse för vad vi vill och hon tvingar oss inte till något. Hon har alltid varit hur snäll som helst. Hon är väldigt givmild och kan helt utan anledning ge en saker bara för att hon tycker att vi behöver det.

Jag känner att jag verkligen kan prata med min svärmor om allt. Hon är som en extramamma till mig och hon säger att jag är dottern hon aldrig fick då hon bara har pojkar. Hon säger att hon kan inte tänka sig eller ens vill ha någon annan tjej till sin son.
Så som tur är finns det bra svärmödrar också.

Drömde om min inatt o vaknar med PANIK!

Fy för attans, dom kommer ju snart hem från en längre resa i Spanien.

Jag har så blandade känslor runt min svärmor. Hon är en så otroligt starkt kvinna som verkar klara av allt och jag känner stor respekt för henne.  MEN hon är en mästare på att lägga sig i, kontrollera oss och försöka styra in oss på det spår hon alltid tycker är lämpligast. Oftast kanske hon hade rätt i slutändan men jag och min sambo vill komma till vissa slutsatser själva och inte hela tiden höra hennes röst i bakhuvudet. Det leder till att vi gör tvärtemot vad hon säger bara för att vi minsann ska visa henne och så blir det ju fel =/ och hon kan säga vad var det jag sa...
ÅH, om hon bara kunde säga "ett litet råd ni kan tänka på är..." istället för "jag tycker ni är dumma om ni inte gör på detta sätt..." Det som är anmärkningsvärt är hur hon går och skryter till folk hur lite hon lägger sig i vårt bröllop och hur hon inte kan förståå mammor som försöker styra och ställa! Jag blir helt paff.

Men som sagt, kan man hålla henne stången så är hon jättegullig. Och ringer hon fyra gånger om dagen så kan man välja att bara svara på ett av samtalen.

Jag tänkte på det du skrev pagnie, att din svärmor säger att du är dottern hon aldrig fick. Till mig säger hon att hon är såå glad att hon bara fick söner!

Förra veckan åt jag lunch hos svärmors mamma som jag brukar göra då svärmor jabbar hemma, och jag går sjukskriven till 75%. Svärmors mamma är helt underbar, men när det kommer till mat är hon rätt jobbig. Visserligen har jag gått ner ganska mycket i vikt pga sjukdom, men när hon hela tiden trugar och försöker få mig att äta mer, tröttnar jag. Vanligtvis försöker jag hålla mig lugn, och bara upprepa att jag är mätt och allt är bra. Men denna gången smög sig väl en lite irreterad ton in när jag sa till för fjärde gången, och svärmor reagerade med en enda gång.

- Du behöver inte ha en sådan irreterad ton!

- Jag har sagt till fyra gånger redan.

- NEJ!

Sedan dess har jag sakta men säkert valt att sluta äta hos dem, numera har jag mat hemma nästan varje dag. Även om detta inte är sant, och att jag måste hoppa av bussen en hållplats innan för att kuna gå och handla i affären. Jag vill inte på något sätt såra svärmors mamma, så därför har jag inte sagt ifrån på skarpen, utan mer fasar ut mig. Fast det är mer svärmor jag är trött på, det är alltid något hon har att gnälla på nuförtiden när det gäller mig.

På grund av sjukdom får jag inte köra bil, och jag har haft problem med att gå längre sträckor, så svärmor har varit den som ställt upp och hämtat och lämnat barnen när sambon inte kunnat. Men nu har jag blivit starkare, så nu försöker jag gå med barnen på morgonen så att de inte behöver vara på dagis/fritids innan halv 7 på morgonen. Detta var inte helt till hennes tillfredställelse, för nu är jag inte lika beroende av henne.

Förra veckan var min sambo iväg på kurs, och jag hade rehablitering i närmaste stad. Vilket betydde att jag inte var hemma fören kl 5, så jag hade frågat henne om hon skulle kunna hämta barnen på dagis/fritids! Men jag fick svaret att hon bara kunde hämta den store, den lille kunde hon inte ha då hon hade mycket att göra på företaget. Fine tänkte jag och bad dagis att han skulle få vara kvar tills jag kom hem, bad taxin släppa mig vid dagis istället för hemma, vilket gick jättebra. Men när jag talade omd etta för svärmor dagen innan, så sa hon men svärfar kanske kan hämta när han kommer hem. Jag svarade bara med att nu har jag fixat det på annat sätt, så det behöver han inte. Jag fick bara en sur min tillbaka.

Först säger hon att hon inte kan, sedan när jag har fixat det på annat sätt. DÅ kan han fixa så att det fungerar.... Det gäller att ta flera djupa andetag!

Behövde bara skriva av mig lite...