Jag vill alltid ha ärliga åsikter, annars vore ju en diskussion helt värdelös.
Jag förnekar alls inte att seden i ursprunget var otrevlig och att den brukas på det sättet på andra ställen i världen. Jag menar bara att den inte är det NU HÄR och därför skickar vi inte ut såna signaler. Sen är det ju alltid olika hur folk uppfattar saker & ting. Vi (och nu pratar jag om vi som jag och min m2b och de flesta jag känner) som jämnställda, tar inte in signalen att det är nåt ojämnställt, medan den som faktiskt blev bortgift och överlämnad får den signalen. Men så är det ju med allt här i världen. Ens personliga erfarenheter gör att man tolkar olika handlingar på olika sätt.
Att omtolka till att hedra sin pappa...ja, så kan man se det. Absolut.
Det där med jämnställdhet ser jag inte som att båda måste ha lika mycket ansvar om exakt samma saker. Däremot ser jag det som att två i ett förhållande tar lika stor del i allt arbete som familj, förhållande och så innebär. Sen att det är jag som tvättar bilarna och han som diskar... Ja, så är det här hemma.
Vi är faktiskt inte såna som förväntar oss att jag ska göra "kvinnogörorna" och han "karlsgörorna". Väldigt ofta tvärtom här hemma, men oftast hjälps vi åt och den som har tid tar tag i det som behövs göras just nu. Sen om det är disken eller att fylla på pellets till pannan är oväsentligt...
Helt 100% jämnställda kanske man inte kan vara. Beror kanske på ens definition av jämnställdhet?
Jag tycker t.ex att det är roligt att komma ihåg födelsedagar (som exempel) och ordna med present och kort och så. Det tycker inte min m2b. Därför gör jag det. Hade vi båda tyckt det var trist så hade vi fått dela på det ansvaret.
Samma sak med inköp av kläder till familjen.
Däremot tycker jag det är aptrist att handla mat. Sambon gillar det så då är det han som håller reda på vad som behövs och när vi behöver handla.
De "tråkiga" arbetsuppgifterna som vi båda helst hade sluppit, delar vi lika så gott det går. Ibland gör jag mer, ibland han. Beror lite på hur mycket tid vi har...
Det är jämnlikhet för mig i alla fall.
Duchess skrev 2009-03-27 12:27:00 följande:
Om du vill ha min ärliga och spontana åsikt (och det är antagligen de du vill) så undrar jag hur du kan anse att de hemska signalerna inte finns? De flesta jag samtalat med genom åren som vill överlämnas av sin pappa erkänner i alla fall att seden med brudöverlämning har ett ursprung som är otrevligt, och att det faktiskt finns kvinnor som överlämnas både bildligt och bokstavligt på många ställen i världen än idag. Däremot menar de att det är möjligt att bortse från ursprung och kontext, och istället omtolka innebörden till att man hedrar sin pappa. Om jag tolkar dig rätt så menar du att de hemska signalerna inte alls finns? Hur resonerar du då? Jag undrar också vad du menar när du säger att du är fullständigt jämställd i övriga vardagen? Jag tror nämligen inte att någon av oss är fullständigt jämställd, däremot tror jag att de flesta av oss strävar efter jämställdhet. Hemma hos oss har vi t ex nyligen haft en diskussion om varför det förväntas att just jag ska komma ihåg födelsedagar och dessutom köpa presenter till de som fyller år. Jag menar inte att det är ojämställt att vara den som köper presenter, men det är ojämställd att utgå från att det är kvinnan som ska komma ihåg födelsedagar och köpa presenter. För övrigt ger jag dig cred för att du erkänner att du gillar att stå i rampljuset. Bättre det än att dra någon vals med bortförklaringar. Jag tycker inte likadant som du i det avseendet, men för mig är det en mindre fråga.