Har valt kavaj som klädkod...
Då tycker man ju åtminstone att männen kan ha en kavaj eller är jag dum!
Har vissa släktingar som undrar om det inte räcker med skjorta o byxa!! PÅ ETT BRÖLLOP!????
Finns inte i min värld i alla fall !
Absolut inte när man skriver KAVAJ! Är jag fjantig eller....
Jag har inte läst hela tråden så jag kanske upprepar det någon annan har sagt, men en klädkod är till för att hjälpa gästerna. De ska veta vad de ska ha på sig för att "passa in".
Om man inte klär sig enligt koden så är man i alla fall medveten om att man avviker. Som arrangör tycker jag inte att man ska lägga sig i vad folk har på sig, för ingen här har väl en dörrvakt som stoppar folk som är "fel" klädda. (Det är ju en glädjens fest, inte en modegala eller en stureplansklubb.)
Vi ska nog ha högtidsdräkt som kod (inte min önskan utan min blivandes), men om någon kommer i jeans så är det ok. Om den personen känner sig obekväm är det bara att acceptera för denne. Om någon inte har råd/möjlighet att följa detta utan kommer i kostym eller liknande så kommer vi inte bry oss. Det som min blivande tycker är viktigt är att han inte klär sig över övriga gäster och han vill ju ha sin uniform på sig och då är det bara högtidsdräkt som gäller.
Vi tycker att det är fånigt att brudparet klär sig på en högre nivå än gästerna. Och alla ni med frock coat får bli arga om ni vill, om inte gästerna har det samma blir det bara fånigt!
Kan hålla med där. Det ser fånigt ut med brudpar och tärna/marskalk upplöädda till tänderna och klädsel Kavaj eller Valfri. Valfri är det värsta jag vet. Vad ska man då ha på sig? Det är varken kul att komma för uppklädd eller för "nerklädd". Kom en gång till ett bröllop i en ljus dräkt som jag också fyndat 
. De flesta andra hade någon form av lång klänning. Skitkul.
Sommar 2010 skrev 2009-05-28 23:22:26 följande:
Kan hålla med där. Det ser fånigt ut med brudpar och tärna/marskalk upplöädda till tänderna och klädsel Kavaj eller Valfri. Valfri är det värsta jag vet. Vad ska man då ha på sig? Det är varken kul att komma för uppklädd eller för "nerklädd". Kom en gång till ett bröllop i en ljus dräkt som jag också fyndat . De flesta andra hade någon form av lång klänning. Skitkul.
Sommar 2010 skrev 2009-05-28 23:22:26 följande:
Tänkte ju inte utanför malmö! hahaha lite dumt av mig... men bor man i små städer så tycker jag att butiken ska hjälpa och skicka efter!
ännu en som instämmer med Sommar 2010!!!
Men som brud, inte bridezilla, så har man planerat ett bröllop med en viss standard -vad den än är så är det oartigt att inte följa dresscode enligt mig. Jag skulle självklart inte ha något emot om mina gäster kommer klädda som om dem ska på kronprinsessans bröllop fast vi har ledig klädsel, och inte heller tvärtom. Jag har faktiskt bett att kläderna ska vara hela och lagom anständiga! Det blir en helhet på bilderna om man följer en dresscode. För mig som brud är det bra om den följs, men jag blir ju inte arg eller slänger ut folk om dem inte följer den. Däremot skulle jag själv aldrig avvika en dresskod av artighet. Det är bara så jag är uppfostrad.....som att ta av hatten när man är inomhus eller resa sig när man hälsar.
Det med pengar är egentligen en lite dålig ursäkt. Känner man att man behöver en kavaj eller kostym och inte har råd kan man låna av någon -släkt, vänner, arbetskollegor. Man kan hyra om man har råd med det och på tradera säljs ju mycket!!! Jag sålde en kavaj nu för 35kr +frakten! Det har man väl råd med?
Det här med klädkoder tycker jag är intressant!
Jag är en sån som är känslig för att vara felklädd och blir lätt obekväm. Innan varenda fest (även mindre tillställningar med personer som står mig nära) funderar jag noga på vad som kan vara lämpligt. Ibland klär jag mig för fint, ibland för fult. Jag har under min uppväxt inte haft möjlighet att på ett naturligt sätt lära mig vad som är korrekt vid olika nivåer. Det tar jag igen nu och spanar in folk på t.ex. bröllop. Det finns en risk att jag kommer notera (fast inte högt) vad mina gäster har på sig även på mitt eventuella framtida bröllop, men att utöver det bli sur eller upprörd, nej, varför skulle jag bli det?
Jag vet inte vad jag skulle sätta för klädkod om jag skulle bjuda in till bröllop idag. Kavaj förmodligen. De flesta borde klara det, men jag är inte helt säker. Kanske jag skulle kunna få fram på något diskret sätt att klädkoder inte är krav. Men jag vill ju inte att någon ska känna sig underklädd, så det är jättesvårt. Jag tror i alla fall att alla kommer att göra så gott det går. Något annat kan man inte begära.
Jag har aldrig gillat att klä upp mig till tänderna. Jag kan gilla att vara finklädd, men för mig är det kavaj- eller mörk kostym-nivå. Mina långkjolar har alltid på ett eller annat sätt hamnat i min systers garderob. Om en vän eller släkting till mig hade valt smoking eller högtidsdräkt skulle jag bli förvånad. Det skulle vara helt okej om det var deras tradition och majoriteten hade haft dessa kläder hemma redan, men det skulle definitivt innebära problem för mig och min sambo. Jag skulle däremot bli ledsen om klädkoden valts för att det skulle vara en chans att klä upp sig "för det är ju så kul". Då hade det känts som en maskerad, men hade säkert blivit vackert och högtidligt.
Jag känner mig för det mesta bekväm i min studentoverall. Fast inte när jag går på stan. Definitivt inte på bröllop. Jag skulle inte känna mig ett dugg bekväm i min sidenklänning på en kravall. Inte på shoppingrundan heller. Men jag skulle känna mig sååå fin på ett bröllop. Därför tycker jag att "klädsel: valfritt" snarare skulle få mig mer obekväm en bekväm. Vilket ju inte var tanken. Huruvida jag är bekväm eller inte beror på sammanhanget.
Jag kan tycka att det är svårt att sätta nivå på min klädsel även för t.ex. kavaj. Nu i sommar ska jag på ett bröllop där jag inte känner en enda utom min sambo (inbjuden som bihang). Jag vet inte alls vad alla andra där brukar ha på normala fester. Om det var min egen vänkrets hade det varit lite lättare, men ändå, det har inte varit några bröllop där än, så jag vet inte vad standarden är i min krets ens. Klänningen har jag nog bestämt i alla fall, men jag velar om skorna... Klackar ? inte klackar...
Magdalena Ribbing har faktiskt nämnt vad man kan sätta för klädkod om man inte vill ta kavaj, fast den är inte etablerad. Jag tror det var "vardagsfin". Jag vet inte om den är helt lätt att förstå, men i alla fall lättare än "valfritt". Jag tror att det är ungefär som för en anställningsintervju, men lite gladare kanske.
ÅÅÅ Gud vilken respons...
Har inte varit inne här på ett par dagar...
Kul att se vad alla tycker...
Alla har ju som sagt olika uppfattningar och synpunkter på detta!
Men för min del skulle jag aldrig gifta mig i mysbyxor bara för att det är det bekvämaste plagget jag äger ;)
Likaså gäller gästerna tycker jag !
Utav respekt för hur brudparet klär sig kan man ju anstränga sig lite!
Klänningen behöver inte kosta 1000:- eller kostymen 3000:-
Huvudsaken är väl att man anstränger sig så lång ekonomin tillåter , det finns ju faktiskt BILLIGA men FINA alternativ, men det kanske kräver lite mer engegemang!
Annars kan man ju strunta i det hela om man tycker det är jobbigt och stanna hemma i TV soffan i sina mysbyxor...
Fast det är ju ledsamt att de inte vill komma......
Nu har jag suttit och försökt tänka mig in i situationen att JAG blir bjuden på bröllop eller fest. Hur känner och beter JAG mig? Själv struntade jag ju som bekant i hur gästerna på vårt bröllop var klädda.
Jag försöker oftast klä mig fint men bekvämt/praktiskt utifrån tidpunkt, plats och hur mycket jag har kvar av lönen, när det är dags för fest. Skulle det vara en klädkod på inbjudan skulle jag bli jättenervös och försöka ta reda på vad den betyder. Bara att få en officiell, tjusig inbjudan tillsänt mig skulle ge mig fjärilar i magen...
Att jag skulle vara "overdressed" är föga troligt, jag tenderar nog att vara "underdressed" i de flesta fall. Detta KAN få mig att känna mig obekväm, men jag brukar försöka kompensera detta med min obotliga charm . Människor minns oftast MIG och inte mina kläder.
oemotståndliga menade jag. :-8
