Vi har värsta diskussionerna om namnbytet... Och det gör mig snart galen!!!
Jag har en son sedan ett tidigare förhållande. Han har mitt efternamn.
Skulle jag byta efternamn nu, så hade jag och m2b hetat ett efternamn, men min son hade hetat det han heter nu, eftersom hans pappa inte går med på att han skall byta till min m2b´s efternamn.
Och det kan jag förstå - varför skall sonen heta min nya mans efternamn men inte sin pappas?
Jag vill heta samma efternamn som mitt barn, tycker att det hör till!!!
Mellannamn är inget alternativ, tycker jag. Då kan man likabra behålla sina egna efternamn även efter vigseln. Man gifter sig av kärlek, inte för att byta namn.
Och jag har förstått på min m2b att han inte vill heta mitt efternamn. Han håller på de gamla traditionerna där kvinnan är den som skall ta mannens efternamn. "Så har det ju varit i alla tider", säger han.
Så antingen behåller vi våra efternamn som de är idag, eller så tar han mitt efternamn (för enkelhetens skull, och om jag får bestämma, förstås.)