Jag har hört att vissa kyrkor inte går med på det eftersom det inte är en svensk tradition, men jag har alltid haft en bild i mitt huvud att jag vill ha det så. Har inte haft möte med prästen än och möjlighet att fråga. Men jag hoppas så innerligt... Någon som vet hur vanligt det är att få ett "nej" när det gäller det?
hhmm jag undrar om alla som är imot brudöverläming vet varför man från första början gick in med sin blivande i kyrkan i sverige?? För att överlämingen skede utanför kyrkan av hela familjen. Så igentligen så har det ingen betydelse eller?
Jag ville gå fram med min mamma, för vi har en sån otroligt fin relation. Jag ville att det skulle symbolisera hur hon hjälpt mig fram i livet.
Efter ett tags diskuterande bla här på BT så insåg jag hur fel det var. Hon har hjälpt mig genom livet, men det är inte dags för min blivande att ta över. Jag står på egna ben och är vuxen.
Jag tänker hedra min mamma på andra sätt, varje dag, resten av mitt liv. Genom att vara den jag är och den hon uppfostrat mig till att vara.
Min mamma skulle hur som helst vägra. Hon är feminist och stolt över sina 6 självständiga, modiga, vackra döttrar som hon uppfostrat helt på egen hand. Jag tänker föra det vidare till mina barn. Allas lika värde och vikten av att ifrågasätta och värdera traditioner och symbolik.
I början blev jag förbannad över att främlingar på BT förvrängde min vackra bild av överlämning till nått fult och till nått jag själv verkligen inte stod för. Men lägger jag känslorna åt sidan och ser på det med nya ögon inser jag hur det ser ut med brudöverlämning.
Min kille friade med världens största diamantring så visst händer det 
.
Men visst är vi hollywoodskadade i Sverige, kallas kulturella influenser, skedde redan på medeltiden och det är så kulturer utvecklas genom att man inspireras av kulturer som framstår som åtråvärda.
Jag ser brudöverlämning som en kärlekshandling mot min far som stolt får delta i bröllopet och vandra med mig längs kyrkgången. INGEN som känner oss (och det ärju de som ska vara på bröllopet) skulle tro att min far egentligen gav bort mig och att jag inte hade gift mig om han inte velat det..på samma sätt som INGEN kommer tro att jag är oskuld trots att jag har vi klänning och slöja.
Men det är intressant hur folk brinner så starkt för dessa frågor. (det jag gillar med forum som det här -intressant)
Jag ser intåget med mig make som en kärlekshandling gentemot honom.
Jag och min far har också en mycket nära och speciell relation, men det gäller mig och min man nu.
Jätteintressant och säkert sant. Men om vi ska fundera ett steg vidare: varför är det just brudens far som ska ges en särställning av alla personer och familjemedlemmar i brudparets liv? Vad gör pappa vid altaret när han inte ska gifta sig och ingen annan förälder till brudparet finns med där?
Många intressanta inlägg i den här tråden, kul att läsa!
Jag lärde mig nyligen att så många som 70 000 ungdomar inte har möjlighet att själv välja vem de ska gifta sig med - i Sverige! 
Det är en av anledningarna till att jag tycker att det är så viktigt att värna om de jämlika traditioner som vi har i Sverige och som, tyvärr, är smått unika i världen.
Alla små saker vi tillsammans gör förbättrar livet för andra tror jag. Vi lever inte var och en helt skilda från varandra utan allt vi gör påverkar vår omgivning.
