Hur har ni råd?! :O

Jag och min sambo ska gifta oss nästa år. Vi är 25 och 28. Han är arbetslös men jag har jobb. Men ju mer vi pratat om bröllop har vi insett att det är vår kärlek som är viktigast inte att ha en stor påkostad fest. Vi har budgeterat ca 25-30.000. Då kommer vi ha en enklare buffé men då kommer vi kunna bjuda ganska många, ca 75 pers. Mat och dryck kommer ju vara den största utgiften. Vi kommer inte ha öppen bar och i den lokal vi kommer att vara i (församlingshem) får man inte servera starksprit så där kommer vi undan lite billigare. Alla kommer få vin/öl/cider till maten men sen är det självkostnads pris. Man får vara lite uppfinningsrik så kan man få ihop det enkelt/billigt men fint.

Jag har väl tur att mitt drömbröllop är närmaste familjen och inte 100 pers, så vi får precis som vi vill utan att behöva sälja huset

Jag har aldrig försökt påstå att det är fel att tjäna mkt eller att man bör skämmas över det. Det tycker jag inte man behöver, varken man kämpat sig upp, vunnit pengarna eller fötts med de viftandes framför näsan. Det är positivt att man har pengar att röra sig med och slipper vända på varje krona.
Avundsjuk, är iaf inte jag :) Vi har lagom mkt pengar! Ju mer vi får... dessto mer gör vi bara av med ;) Vi har under många år valt att leva hyfsat billigt och lägga pengar på daglig lyx eller vad vi ska kalla det. God och bra mat, bättre kläder och skor till barnen och någon resa då och då. Däremot har vi varit utan bil, utan hus och bor mrf 5 barn i en 4:a-rummare. Vi har väldigt få "flashiga prylar" som svindyra mobiler, senaste platteven med häftiga funktioner eller ett välmatchande möblemang.
DET är ett val vi gjort!

Det jag känner mer är att många som har det gott ställt verkligen på allvar verkar tro att ALLA kan prioritera så att de har råd att spara massa tusenlappar varje månad.
Livet kan ändras drastiskt på många olika sätt och alla val gör man faktiskt inte själv! Ens partner kan råka ut för en olycka och dö. Eller bli sjukpensionär.
Väldigt många lever redan på gränsen, utan möjlighet till dyra semstrar, dagstidningar, bil och restaurangbesök! Att då påstå att man bara drar ner på semestrresorna och restaurangbesöken för att kunna lägga undan några tusen varje månad känns nästan hånande tycker jag!

Vissa har turen att träffa rätt partner tidigt i livet och dessutom vara överrens om att man vill gifta sig. Andra träffar rätt tror dem, skaffar barn och separerar för att sen träffa RÄTT! Då sitter man där med barn som man inte gärna bara kan dumpa av för att ha råd att spara!

Grattis till er som kan spara så mkt varje månad. Och grattis till mig som kan spara lite varje månad (även om inte lika mkt som ni... fast så har vi ju barn oxå). Och grattis alla ni andra som lyckas!
Men jag är fullt medveten om att det finns väldigt många människor därute som inte har de möjlighterna!

Sen vet jag oxå att många sitter där i sina dyra hus med två bilar, dagstidning, bokklubbar och ishockeyträningar och ändå avundas oss som reser lite då och då. Då kan jag ibland undra om de vet vad de har?? Hade vi bott i hus, hade vi nog varken haft råd med två bilar eller hockeyträningar... och definitivt inga utlandsresor!!

Jag försöker hela tiden vara medveten om vårt liv, vad vi får för de pengarna som vi drar in. Vad vi prioriterar att lägga dem på! Vara tacksam över de positiva sakerna i livet! Både de som pengarna kan köpa... men framförallt det där andra... Människorna runt mig, barnen, mannen, vännerna! All kärlek!

LyckeLi, tack för ditt inlägg. Vill bara poängtera att jag ALDRIG skrivit att man kan tjäna flera tusen genom att ta med sig matlåda. Inget liknande heller för den delen. Jag har enbart koncentrerat mig på barnfamiljer som bor i hus och gnäller för att det inte har råd med någonting. Jag vill bara klargöra det.

Ett bröllop kan väl vara lika fint oavsett om det kostar 100,000 kr eller 15,000? Det tycker jag iallafall. Min kille jobbar i Norge sen tre år tillbaka, och på grund av det har vi råd med ett stort och dyrt bröllop. Detta är positivt pga att vi har råd att bjuda alla vänner. Om han hade arbetat i Sverige hade vi inte kunnat bjuda så många, men bröllopet hade med all säkerhet blivit lika fint för det!

Vi har kämpat för detta och offrat mycket. Fick barn väldigt tätt och jag har varit ensam med dem båda sedan första sonen fyllde en månad. jobbar själv 75% och pluggar 50%, så nog fan har det varit tufft alltid! Har fått flera avundsjuka kommentarer angående vår bröllopsfest och blir lika ledsen varje gång.

Tycker ALLA bröllop är lika fina och vackra oavsett kostnad! Även om vi numera har råd vägrar vi lägga pengar på "onödigheter" typ dyrt godis åt gästerna, extravaganta blomsterdekorationer etc... Det viktigaste för oss är att gästerna har roligt och att vår dag blir toppen!

Jag tillhör väl dem som dels är äldre än TS (fyller 27 nu innan bröllopet), har hyfsad inkomst och inga barn. Bra förutsättningar för att kunna spara mycket alltså. Och det gör jag också. MEN, jag sparar mycket mer än vad jag någonsin trodde att jag skulle kunna göra per månad. Såå många utgifter har det gått att skära ned på!

Så är det naturligtvis inte för alla, vissa lever redan snålt som det pratats om i tråden. Men oftast finns det ändå något litet man kan skära i. Sedan skall man ju tycka att det är värt det också. Har man ett stort fint hus med altan kanske det inte blir så viktigt med utlandssemestrar på sommaren som exempel och då kan man avstå det.

Har man väldigt låg inkomst så är det väl så tyvärr att man antingen får spara riktigt länge eller "nöja" sig med ett billigare bröllop. Det blir säkerligen fantastiskt ändå. Det vi betalar mycket för är ju främst att inte behöva lägga ned så mycket tid själva, hade vi orkat laga mat, pynta och fixa, varit händiga med symaskin och håruppsättning så hade bröllopet blivit en baggis! :) Nu är vi ju inte det så istället är bröllopsresan framskjuten på obestämd tid. En prioritering vi har gjort som känns ok för oss.

Vi har två barn, min sambo har varit pappaledig och jag har jobbat med inte alltför hög lön, utan med en normal lön. Men vi har inget billån som kostar eftersom vår bil är betald, och vi har inga stora lån heller som kostar massor varje månad.

Vi gjorde så att vi gjorde en plan över vad allt skulle kosta, sen köpte vi något av de posterna varje månad.
Vi tyckte det var bra, så att vi inte hade blivit sugna på att nalla av bröllopspengarna och det var inte så mycket som skulle betalas mot slutet.
Nu är jag imponerad av att vi lyckats spara så mycket pengar, och hade vi inte gjort det så hade pengarna förmodligen bara gåttåt ändå på ogenomtänkta matinköp eller att vi hade lagt mer pengar på våra hobbys, kläder osv. Visst har vi inte köpt massor av nya kläder i år, men vi har inte heller varit så fattiga så att vi inte haft råd med något.

Sen så kan man komma ner i pris massor genom att göra saker själva, åka till tyskland för att köpa alkohol, kolla bland vänner o bekanta om någon kan fota, göra blommor, hår, sjunga, spela musik, osv osv.. Hade vi inte haft en massa bra kontakter hade det kostat mycket mer

Vi har lyckats sparat ihop 65 000:- under ca 11 mån.

Båda är rätt duktiga på att hålla i pengarna.

Jag jobbar 50%, min blivande man 100%.

Vi har 1 barn och 1 hund + radhus och ny bil.

Jag kan väl säga att vi har en ganska normal ekonomi, men vi struntade i att köpa en massa onödiga saker till hemmet, till oss själva , sedan så blev det inte så mkt kläder under dessa mån heller.

Vill man så kan man nog!

Sedan behöver det inte kosta så mycket heller.

Vårat kalas kommer att sluta på 22 000:- med allt.

Bröllopsresan kommer vi att få i present.

Men då kommer ca 70 st till kyrkan och sedan 17 st till festen då vi endast vill ha våran familj närvarande.

Så det beror väl lite på hur man vill ha det.

Min kusin hade ett bröllop för 30 000 kr för 80 personer, så visst går det att komma billigare undan. Allt handlar ju om prioriteringar.

Jag jobbar i vården o han på fabrik o vi har hus o 2 barn.......men jag är förvånad över att vi lyckats få ihop ca 60 000 kr på ett år. Då startade vi bra med ca 10 000 tillbaka från skatten.
Men det har verkligen varit o tänka på vad man köpt.......mycket lite kläder o nästan inget till hemmet......ärligt talat tycker jag det ska bli skönt när det är över så man äntligen kan unna sig nåt o inte leva så snålt.
Trodde aldrig vi skulle kunna få ihop så här mycket förvånad över oss själva
Tänker mycket på att vi gör bara det här en gång...