Hur har ni råd?! :O

Jaha, ska jag tolka ditt inlägg som att DU inte förstod ironin i mitt inlägg? Eller?
VEMS ansvar är det att se till så man uppnår sina livsmål om inte man själv? Oavsett vilka dessa mål är? Du förstod uppenbarligen inte att jag med min ironi om att staten ska se till så alla har samma lön att jag avsåg att var och en väljer hur deras liv ser ut.

Fast det är ju klart, det är lättast att sitta hemma och gnälla över hur andra har det (hon är så falsk och lat), eller att man kör över allt och alla för att komma någon vart i livet. Bra mycket lättare än att inse att om man bara gjort andra livsval som momentärt skulle ha medfört vissa uppoffringar, men som i förlängningen skulle ha lett till att man uppnått det man ville, oavsett vad det sen är.

Vissa satsar på en karriär, andra vill vara hemma med barnen i tio år. Båda har konsekvenser, och rimligtvis bör man ju titta igenom vilka följderna av de val man gör blir, innan man bestämmer sig vad man vill göra med sitt liv.

Men det är ju klart, man är ju kall och elak om man har ett jobb man trivs med, och som dessutom betalar en hyggligt lön, plus den fruktansvärda situation man sitter i om man varken har hus eller barn, för det ska man ju ha, kosta vad det kosta vill.

---
Uppochhoppa: väl formulerat! 12 poäng till dig

Det här är något jag tror flera av oss i tråden kan känna igen sig i. Jag/vi har heller inga barn, inget hus och är vana vid att äta hyfsat billig mat (som student åt man ju inte direkt lyxmat), så det blir en del pengar över.
Att man då väljer att satsa dessa på att anlita en dyr fotograf, servera dyr mat eller så, det verkar av någon anledning irritera vissa människor oerhört. Avser ingen i denna tråd, utan som en generell reflektion efter att ha läst diverse trådar här på BT ett bra tag.

Jag har några kompisar som verkligen bara kan dra sina kort och aldrig tänka på vad något kostar (de kommer från täta familjer), men även de inser att alla inte har samma förutsättningar, och skulle aldrig gnälla på att någon satsat LITE pengar på sitt bröllop/sina kläder/heminredning osv.
Däremot finns det bra många som är väldigt avundsjuka och ska skvallra och hacka ner på att dessa "rika" vänner kan åka på semester till Bahamas varje år, planerar att gifta sig i klänningar från Wera Wang osv.

För det första så tror jag ironi på det stora hela är ett ganska misslyckat sätt att försöka nå fram till varandra när det gäller svåra /laddade ämnen-särskilt över nätet.

För det andra tror jag det är större chanser att nå fram om man inte ser det som en match, där man ska ta poäng.

Om man nu alls vill nå fram dvs. Det kan ju lika gärna vara så att man bara vill tycka, eller klämma till med en egen sanning. Där få man väl rannsaka sig själv.

Jag har följt den här tråden och kan mycket väl förstå vad det är som retar/provocerar/får igång alla möjliga inblandade. Det finns oftast flera sidir av saker och ting och när det kommer till pengar, ekoomi och livsval så är det väldigt lätt att känna sig dragen över en generell kam, alldeles oavett vilken kam det råkar vara.

Tror jag.

Om man har respekt och lyhördhet inför hur andra människor har det i sina liv kommer verkligen inte an på omman har pengar eler ej. Det har mer med att göra om man har empati, dvs förmågan att sätta sig in i någon annas värld än sin egen-med medkänsla.
 

För egen del tycker jag det är viktigt att man inte är helt blåögd inför sin egen situation, utan klarar av att göra en lägesanalys som har lite verklighetsförankring.
nu har jag aldrig sett lyxfällan, men har ju fatatt att de som är med där, inte riktigt klarar den biten i livet.

När det kommer till TS och de fakta som kommer fram efter trådstarten, nämligen att hon tjänar egna pengar, betalar ett minimum hemma och ändå tycker att hon inte har råd att spara, ja då är min omedelbara reaktion: "Vakna upp! Du kommer kanske aldrig någonsin mer att ha bättre förytsättningar att spara! Det finns folk som verkligen inte har dina marginaler."

Jag såg aldrig att det var TS som skrev det inlägget. Som snart 21 åring som flyttade hemifrån när jag var 16 så tycker jag verkligen att hon har all möjlighet i världen att spara pengar! Att fundera över hur hon ska ha råd med drömbröllopet när hon utan problem säkert skulle kunna lägga undan 10.000 i månaden förstår jag inte. Allt handlar om prioriteringar. Hade jag inte haft så mkt problem med min mammas nya man så att jag flyttade så tidigt så hade jag utan tvekan jobbat och bott hemma så att jag hade kunnat lägga undan så mkt pengar som möjligt. Finns hur mkt som helst som behövs när man flyttar hemifrån också så inte bara för ett bröllop men för att kunna ha en buffert.

Vi planerar bröllop nu nästa sommar, vi är sugna på större lägenhet och så men vi har sagt att vi väntar och tusenlapparna som skulle gått till högre hyra går istället in på ett sparkonto nu. Jag är student och han säljer fisk så vi har inga jätte inkomster någon av oss men vi har bestämt att vi ska ta det här året till att lägga undan allt som är möjligt att lägga undan. Då kanske vi kan fortsätta lägga undan samma summa efter bröllopet eftersom man har blivit van vid att leva på minimum varje månad så att man kan spara till hus m.m.

Hm, kanske om man överser med det extremt dåliga tangentbordsarbetet...*pinsamt*

Pyrro och my missis. Jag är uppenbart nyfiken på min fråga som ni ännu inte har svarat på. VARFÖR är det okej att klanka ner på de som vill spendera pengar på sina bröllop och inte tvärtom?

Rufsas>> Jag har ALDRIG klankar ner på nån sån vill spendera pengar på sina bröllop....tvärtom sagt att det är HELT upp till var och en oavsett vad man vill lägga sina pengar på. Jag har heller aldrig sagt att mitt eget bröllop blev billigt, snarare väldigt dyrt i mina ögon sett!

Allt i livet handlar om prioriteringar, alla människor är unika och är fria att göra sina egna val. Hur vi väljer påverkar våra liv. Var och en har ansvar för sitt eget liv.

Låt var och en vara fri att göra precis som de vill, så länge de inte skadar någon annan!